Cancervärldens bortglömda sjukdom

May 30, 2020, 1:51 am

≫ Next: Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter

≪ Previous: Positiva resultat i den första indirekta jämförelsen av Cabometyx med regorafenib för avancerad hepatocellulärt karcinom

Cancer i urinblåsan är lika vanligt som malignt melanom. Men de senaste tre decennierna har dödligheten varit oförändrat hög och behandlingen är densamma sedan 70-talet. Ändå går bara en ytterst liten del av forskningsanslagen till urinblåsecancer. Genom ett unikt samarbete vill man nu ta ny vetenskap om sjukdomen vidare till klinik. Men först måste man hitta ett sätt att ta sig över ”den translationella avgrunden”.

porträtt av två män

Mattias Höglund och Fredrik Liedberg vill ta fram ett system för analys av urinblåsecancer, något som skulle kunna förbättra överlevnaden. Foto: Åsa Hansdotter

För tjugo år sedan var blåscancer i princip en enda sjukdom eftersom möjligheten att molekylärt klassa de olika tumörformerna inte fanns. Sedan dess har ett stort internationellt arbete gjorts, bland annat i Lund, med att komma fram till ett gemensamt klassificeringssystem. Sedan 2018 har man slagit fast fem olika typer av blåscancer med skilda prognoser och behandlingsstrategier.

– Urinblåsecancer är den fjärde mest vanliga cancerformen hos män, men överlevnaden är densamma som för trettio år sedan. Som jämförelse har överlevnaden i bröstcancer ökat med en procent för varje år under samma tidsperiod, säger Fredrik Liedberg, professor och överläkare i urologi.

Dyraste cancersjukdomen

Urinblåsecancer är också, på grund av den stora mängden återfall, den dyraste av cancersjukdomarna per patient räknat. Trots att rökning är den främsta bakomliggande orsaken, finns inga varningstexter på cigarettpaketen om just den här cancerformen. Det saknas även en patientförening.

– Vi använder fortfarande läkemedel från 70-talet och det finns perioder när dessa är slut hos producenten. Det händer att vi måste kalla två patienter samtidigt, så att de får dela på en enda ampull medicin. Urinblåsecancer är verkligen cancervärldens bortglömda sjukdom, fortsätter Fredrik Liedberg.

Detta vill han ändra på tillsammans med Mattias Höglund, professor i onkologi. De arbetar på att överföra preklinisk forskning om blåscancer till kliniska rutiner. Projektet går ut på att tumörbiopsier från patienter skickas från urologen i Malmö till patologen i Lund för extraktion av RNA och DNA. Därefter sekvenseras provet med CTG och man undersöker hur de kemiska byggstenarna sitter ihop, för att slutligen hamna på Avdelningen för onkologi och patologi för den slutgiltiga bioinformatiska analysen som är vägledande för behandling. Totalt är fyra olika avdelningar inblandade. Slutmålet är att alla blåscancertumörer i Södra sjukvårdsregionen ska analyseras på detta sätt.

Translationella avgrunden

Vägen till samarbetet har varit allt annat än lätt. Mattias Höglund pratar om den ”translationella avgrunden”:

– I och med att resultaten har publicerats, har forskaren gjort sitt jobb klart. Och för kliniken finns det stränga krav på vetenskap som måste uppfyllas för att de ska kunna införa en ny rutin. Den translationella utvecklingsperioden som sker mellan forskare och klinik är förknippad med en stor kostnad, säger Mattias Höglund som menar att det är lätt att hamna mellan aktörer där ingen ser värdet eller applikationspotentialen.

Klyfta mellan laboratorium och klinik

Det är helt enkelt en djup klyfta mellan laboratorium och klinik. Det finns inga enkla system och det är svårt att få kontinuerlig finansiering över den tid som krävs för att säkerställa rutiner och analyser ur ett kliniskt perspektiv. Just nu är det projektets gemensamma forskningspengar som tar kostnaden.

– Att kunna klassificera patienterna på det här sättet skulle förbättra överlevnaden och sänka kostnaderna för vården, men att föra in systemet i sjukvården är ändå väldigt svårt, säger Mattias Höglund.

Projektet har kommit ganska långt och är ett exempel på ett unikt samarbete.

– Det är också ett exempel på vad som numera krävs för att överföra grundvetenskapliga fynd till klinisk rutin, avslutar Mattias Höglund.

The post Cancervärldens bortglömda sjukdom appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter

May 30, 2020, 1:59 am

≫ Next: Matematikmodeller för cancerbehandling

≪ Previous: Cancervärldens bortglömda sjukdom

Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter – majoriteten erbjuds inte den rehabilitering de har rätt till

Drygt varannan kvinna som behandlats för bröstcancer drabbas av seneffekter, det vill säga sena komplikationer efter behandling. Det visar en ny undersökning bland Bröstcancerförbundets medlemmar. Ledvärk och stelhet, nedsatt sexlust, vallningar och sömnproblem är vanligt. Många blir stresskänsliga, får minnessvårigheter och drabbas av hjärntrötthet. Hela åtta av tio uppger att seneffekterna påverkar eller begränsar deras liv. Samtidigt vittnar sex av tio bröstcancerbehandlade om att de inte erbjudits rehabilitering, något de har rätt till enligt det nationella vårdprogrammet för bröstcancer.

Varje år får nära 8 000 kvinnor och 60 män i Sverige bröstcancer. Det finns idag omkring 100 000 personer i Sverige som har eller har haft bröstcancer. Drygt hälften av dem som har behandlats för bröstcancer lever med seneffekter. Hela åtta av tio bröstcancerbehandlade menar att seneffekterna påverkar och begränsar dem i livet. De kan sitta i under hela livet och påverka livskvalitet, relationer och arbetsliv negativt.

– Vår undersökning visar att cancerrehabilitering är ett eftersatt område. Att sex av tio inte erbjudits rehabilitering är ett underbetyg för svensk sjukvård. Att genomgå en cancerbehandling är väldigt påfrestande, både psykiskt och fysiskt. Att vara färdig med sina behandlingar eller att blir friskförklarad innebär definitivt inte att livet återgår till det normala, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Behov av digitala tjänster och verktyg för cancerrehabilitering
Över hälften av dem som behandlats för bröstcancer menar att det finns ett behov av digitala verktyg och digital rådgivning inom rehabilitering. Fem procent av respondenterna i undersökningen har testat digitala verktyg, exempelvis träning online, avslappning/mindfulness eller diskussionsforum på nätet. Däremot har ytterst få haft kontakt med kurator, fysioterapeut eller sexolog via webben.

– Träning och avslappning är sådana verktyg man kan använda på eget initiativ. När det krävs ett samspel med vården går det trögare, säger Isabella Scandurra, forskare inom it och användbarhet inom hälso- och sjukvården, som själv lever med spridd bröstcancer. Nu, faktiskt tack vare pandemin, så ökar de digitala mötena mellan den drabbade och dess vårdprofessioner. Det ger en förbättrad kontinuitet, fortsätter Isabella Scandurra.

Seneffekter vanligare hos yngre bröstcanceröverlevare
Sex av tio unga bröstcanceröverlevare, i åldern 50 år och yngre, lever med seneffekter efter avslutad behandling. För hela nio av tio yngre påverkas och begränsas i livet av sena komplikationer till följd av behandlingen. Vanliga seneffekter bland yngre kvinnor är ledvärk och stelhet, torra slemhinnor, nedsatt sexlust, stresskänslighet och vallningar.

– Att vara 35 år och nästan över en natt få starka klimakteriebesvär på grund av sin bröstcancerbehandling är en chock och stor påfrestning, både psykiskt och fysiskt, säger Susanne Dieroff Hay.

Många känner inte till rätten till rehabilitering
Alla bröstcancerbehandlade har rätt till rehabilitering från sjukvården för att lindra och behandla sena komplikationer. Det kan handla om att få träffa en kurator eller psykolog, lymfterapeut, dietist eller sexolog. Hela fyra av tio respondenter i undersökningen kände inte till rätten till rehabilitering. Samtidigt har sex av tio inte erbjudits någon rehabilitering alls. Av de som sökt stöd från vården fick knappt hälften den hjälp de eftersökt.

Bröstcancerförbundets fem förslag för en god och jämlik cancerrehabilitering:

Att alla vårdgivare följer det nationella vårdprogrammet för rehabilitering.
Att SKR möjliggör utveckling av ett digitalt Centrum för cancerrehabilitering. Det skulle skapa jämlikhet och tillgänglighet för alla – oavsett vilken region man tillhör.
Att RCC tar fram diagnosspecifikt informationsmaterial till cancerpatienter som beskriver seneffekter och rätten till rehabilitering. Informationen ska spridas till alla cancerpatienter i samband med avslutad behandling.
Att kontaktsjuksköterskan får ett uttalat ansvar att informera cancerpatienter om möjliga seneffekter och vilka rehabiliteringsmöjligheter som erbjuds.
Att den nya Patientöversikten integreras med Patientjournalen. På så sätt får primärvården en överblick av behandlingshistorik.

Siffror från undersökningen:

55 procent har drabbats av någon form av seneffekt. Vanligast är ledvärk och stelhet (65 procent), följt av torra slemhinnor (60 procent), nedsatt sexlust och stresskänslighet (båda 51 procent).
43 procent visste inte om att de har rätt till rehabilitering efter avslutad behandling.

Av de som drabbas har:

83 procent uppgett att seneffekter påverkat eller begränsat livet, främst genom sämre ork.
69 procent har sökt hjälp hos vården men 47 procent av dem fick inte den hjälp de eftersökte.
57 procent av dem som inte sökt hjälp uppger att de inte tror det skulle leda till något.
61 procent har inte erbjudits någon rehabilitering alls.
För 70 procent av dem som fått rehabilitering följs den inte upp.

Om undersökningen:
I april 2020 genomförde Bröstcancerförbundet en undersökning bland sina medlemmar för att ta reda på hur vanligt förekommande seneffekter är bland bröstcancerbehandlade samt deras erfarenhet av rehabilitering. 2661 medlemmar deltog i en webbenkät, 971 stycken av dessa är 50 år och yngre. Respondenterna är kvinnor.

Bröstcancer i siffror:

Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer.
Nära 8000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
Cirka 80 procent överlever sjukdomen.
Två av tre tumörer upptäcks vid mammografiscreening.

The post Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Matematikmodeller för cancerbehandling

May 30, 2020, 2:31 am

≫ Next: Tagrisso förebygger återfall vid EGFR-muterad lungcancer

≪ Previous: Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter

Matematiska modeller är av stort intresse för läkarvetenskapen. Tim Cardilins avhandling handlar om modeller för att få ett bättre resultat av kombinationsterapier för cancerpatienter.

Tim Cardilin, foto privat.

Tim är anställd vid FCC, Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics, och disputerar vid Matematiska vetenskaper som så kallad industridoktorand. Projektet han arbetat i är ett samarbete med det tyska läkemedelsbolaget Merck med huvudkontor i Darmstadt. Det finns ett stort intresse inom branschen för matematiska modeller av flera anledningar, kostnadsmässiga som att spara tid och pengar, men även etiska för att minska antalet djurförsök. Man vill göra prediktioner för olika scenarier: vad händer om man använder en högre eller lägre dos av ett läkemedel? Vad händer om man kombinerar vissa läkemedel?

Just detta projekt handlar om kombinationer av terapier inom onkologi, det vill säga cancerbehandling. Det utgår från frågor som vad det finns det för matematiska modeller inom området idag och hur man kan förbättra eller utvidga dem, och hur de matematiska modellerna används, vilka prediktioner som görs och vilka man bör göra. Variabilitet mellan individer är också ett tema. Eftersom det handlar om biologiska processer finns det en stor spridning i hur olika individer svarar på samma behandling.

Tumour Static Exposure, ett viktigt prediktionsverktyg

Tumour Static Exposure
Exempel på Tumor Static Exposure (TSE) prediktion (blå kurvan) för två läkemedel med koncentrationer CA och CB. Kombinationer av läkemedlen som ligger under TSE-kurvan (röda området) leder till att tumören växer, medan kombinationer som ligger över TSE-kurvan (gröna området) leder till att tumören krymper.

Avhandlingen behandlar till stor del tidsseriedata för tumörvolymer där Tim lagt till strålningsbehandling, både i sig och tillsammans med andra läkemedel, till den klass av matematiska modeller som typiskt används inom branschen. Han har också arbetat med Tumour Static Exposure (TSE) som är ett modellbaserat prediktionsverktyg för att förstå vilka doser och vilken koncentration av ett eller flera läkemedel som man måste ha för att få en tumör att minska. För ett läkemedel blir TSE en gräns där tumörtillväxten bromsas men inte går tillbaka när man ligger under, medan tumören krymper när man ligger över. När man kombinerar två eller flera läkemedel blir motsvarigheten en TSE-kurva eller yta som man vill att kombinationsbehandlingen ska hålla sig över för att tumören ska krympa.

Tim menar att detta är ett viktigt prediktionsverktyg, som även kan användas för att rangordna och optimera behandlingar, och som ännu inte fått tillräckligt stort genomslag. Genomgående har också variabiliteten mellan individer beaktats, där så kallade mixed effect-modeller använts då de är mest sofistikerade modeller som finns idag. Dessa har tillämpats bland annat inom TSE så att resultatet inte bara ska stämma för en medianindivid utan för en stor del, till exempel 95%, av patienterna.

Ett projekt för en bred matematiker

Tim började läsa fysik efter gymnasiet med en tanke om att fortsätta som sjukhusfysiker, men kom inte så långt innan han hoppade av. Istället började han på Matematikprogrammet på Göteborgs universitet och höll på med partiella differentialekvationer och finita element-metoder. Mot slutet av utbildningen fick han frågan av FCC om han var intresserad av att jobba i projektet som satts samman av en professor på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Tim blev osäker då han trodde att det behövdes mycket biologi och statistik, men han förstod snart att vad man sökte var en bred matematiker och att det andra var sådant man snabbt kunde lära sig. Från början var det ett licentiatprojekt men Merck var intresserade av en fortsättning och så blev det.

– Jag har haft en bra doktorandtid som varit utvecklande på alla sätt. Det har varit en utmaning att det är många olika viljor om var fokus ska ligga, från Merck, FCC och MV. I ett tvärvetenskapligt projekt som detta måste man också kunna kommunicera med icke-matematiker, men modeller går ganska lätt att visa som figurer istället för formler.

Tim kommer att fortsätta arbeta med biomatematiktillämpningar på FCC. Mercks projekt fortsätter också, med en ny doktorand som började i september, så Tim kommer att följa det och stötta när så behövs.

Tim Cardilin disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen ”Modelling of combination therapy to support drug discovery in oncology”, torsdag den 4 juni kl 13.15 via Zoom. Handledare är Torbjörn Lundh, biträdande handledare Mats Jirstrand. Läs avhandlingen och delta i disputationen

Text: Setta Aspström

The post Matematikmodeller för cancerbehandling appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Tagrisso förebygger återfall vid EGFR-muterad lungcancer

May 30, 2020, 2:51 am

≫ Next: Ett flertal studier med Enertu och Imfinzi rapporterade på ASCO

≪ Previous: Matematikmodeller för cancerbehandling

Tagrisso visar tydliga fördelar i behandlingen av patienter med muterad lungcancer (EGFR) i fas 3-studien Adaura.

Patienter med lokaliserad EGFR-positiv lungcancer fick hela 83 procents minskad risk för återfall om de efter kirurgin behandlades med det målriktade läkemedlet osimertinib.
Av patienter som tog Tagrisso var 89 procent sjukdomsfria efter två år att jämföra med 53 procent av de som behandlades med placebo. Resultaten presenterades nyligen på ASCO

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

The post Tagrisso förebygger återfall vid EGFR-muterad lungcancer appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Ett flertal studier med Enertu och Imfinzi rapporterade på ASCO

June 1, 2020, 1:08 am

≫ Next: Kisqali ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern

≪ Previous: Tagrisso förebygger återfall vid EGFR-muterad lungcancer

Ett antal pressmeddelanden från Astrazeneca rapporterar resultat från flera studier med Enhertu och Imfinzi som presenterats på ASCO i helgen.

Enhertu visade meningsfull klinisk aktivitet hos patienter med HER2-mutant icke-småcellig lungcancer i interimsanalys av fas II-studien Destity-Lung01.
Läs mer här

Enhertu uppnådde en tumörresponsgrad på 45,3 procent hos patienter med HER2-positiv metastaserande kolorektal cancer i fas II-studien Destiny-CRC01.
Läs mer här

Enhertu förbättrade signifikant tumörresponsfrekvens och total överlevnad i HER2-positiv metastaserande gastrisk cancer i fas II-studien Destiny-Gastric01.
Läs mer här

Imfinzi visade en långvarig överlevnadsfördel i första linjen i omfattande småcelliga lungcancer i fas III-studien Caspian.
Läs mer

Imfinzi plus tremelimumab visade lovande klinisk aktivitet och tolerabilitet hos patienter med avancerad levercancer.
Läs mer

The post Ett flertal studier med Enertu och Imfinzi rapporterade på ASCO appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Kisqali ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern

June 1, 2020, 8:08 am

≫ Next: Interim data från fas II studie vid kronisk myeloisk leukemi visar god säkerhetsprofil

≪ Previous: Ett flertal studier med Enertu och Imfinzi rapporterade på ASCO

Kisqali (ribociklib) ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern

Nya resultat från de två kliniska studierna MONALEESA-7 (M7) och MONALEESA-3 (M3) visar att Novartis läkemedel ribociklib signifikant ökar överlevnaden hos kvinnor med bröstcancer (HR+/HER2-) som spridit sig till levern när det ges i tillägg till ordinarie hormonhämmande behandling. Resultaten kommer att presenteras under den internationella och virtuella onkologikongressen ASCO20.

Hos en specifik grupp av patienter med metastaser i levern minskade risken för patienterna att avlida med 47 procent i M7 (mediantid för total överlevnad ej uppnådd, jämfört med 33,6 månader för enbart hormonhämmande behandling (NSAI plus goserelin); HR= 0,531 [95 % CI: 0,321-0,877]) och 37 procent i M3 (mediantid för total överlevnad 36,1 jämfört med 24,1 månader för enbart hormonhämmande behandling (fulvestrant); HR=0,629 [95 % CI: 0,421-0,942]).¹

För kvinnor med så kallad hormonpositiv (HR+) bröstcancer, det vill säga cancer där tumörtillväxten stimuleras av kvinnligt könshormon (östrogen och progesteron), ges östrogenhämmande läkemedel som har visat sig förlänga livet hos drabbade. De nya resultaten från de aktuella studierna visar att tilläggsbehandling med ribociklib ger en signifikant förbättring i överlevnad hos patienter där bröstcancern har spridit sig till levern.

Spridd bröstcancer är idag en obotlig sjukdom. Det är också den cancerform som skördar flest kvinnoliv i Europa, bara under 2018 avled fler än 135 000 kvinnor på grund av bröstcancer.²I Sverige får cirka 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer varje år varav cirka 1400 avlider av sjukdomen, de allra flesta till följd av att cancern spridit sig till andra delar av kroppen.^3,4 När bröstcancer har spridit sig till inre organ, framförallt till lever och hjärna, innebär det i allmänhet dålig prognos och en aggressiv form av sjukdomen.^5,6

Om MONALEESA-studierna

I MONALEESA-studierna studerades ribociklib hos kvinnor innan kimakteriet i kombination med NSAI plus goserelin (MONALEESA-7) och hos kvinnor i klimakteriet kombination med fulvestrant (MONALEESA-3). Ungefär 60 % av deltagarna hade viscerala metastaser (visceral kris ej inräknat), vilket återspeglar verkliga förhållanden i klinisk praxis.

Om Kisqali^® (ribociklib)

Rribociklib tillhör en ny klass läkemedel som hjälper till att bromsa utvecklingen hos cancerceller genom att hämma två proteiner vid namn cyklin-beroende kinas 4 och 6 (CDK4/6). Dessa proteiner kan, om de överaktiveras, göra det möjligt för cancerceller att dela sig och växa okontrollerat. Målinriktad behandling mot CDK4/6 med förbättrad precision kan spela en roll för att säkerställa att cancerceller inte växer okontrollerat.⁷

Kisqali godkändes första av US Food and Drug Administration (FDA) i mars 2017 och av Europeiska kommissionen i augusti 2017 som en initial endokrinbaserad behandling av postmenopausala kvinnor med lokalt avancerad eller metastaserad HR+/HER2- bröstcancer i kombination med en aromatashämmare, vilket baserades på resultat från den pivotala MONALEESA-2-prövningen. Kisqali i kombination med en aromatashämmare godkändes för behandling av pre-, peri- och postmenopausala kvinnor som initial endokrinbaserad behandling, och även som kombinationsbehandling med fulvestrant i såväl första som andra linjen hos postmenopausala kvinnor av FDA i juli 2018 och av Europeiska kommissionen i december 2018.

De vanligaste biverkningarna (incidens ≥20%) inkluderar neutropeni, illamående, infektioner, trötthet, diarré, kräkningar, håravfall, huvudvärk, förstoppning, utslag och hosta.

Referenser

Yardley, Denise, A. et. al. Overall survival (OS) in patients (pts) with advanced breast cancer (ABC) with visceral metastases (mets), including those with liver mets, treated with ribociklib (RIB) plus endocrine therapy (ET) in the MONALEESA (ML) -3 and -7 trials. Presenterat vid the American Society of Clinical Oncology (ASCO) meeting (Abstract #1054).
Global Cancer Observatory: Cancer Today. International Agency for Research on Cancer. Available at: https://gco.iarc.fr/today/home, besökt 28 maj 2020.
Cancerincidens i Sverige 2014. Socialstyrelsen. Tillgänglig via: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2015-12-26.pdf, besökt 28 maj 2020
Dödlighet i bröstcancer. Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig via: https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-brostcancer-dodlighet, besökt 28 maj 2020
Wang, R., Zhu, Y., Liu, X. et al. The Clinicopathological features and survival outcomes of patients with different metastatic sites in stage IV breast cancer. BMC Cancer 19 (2019).
National Cancer Institute. Dictionary of Cancer Terms. Available at: https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms/def/visceral. Accessed November 2018.
Hortobagyi G, Stemmer S, Burris H, et al. Ribociklib as First-Line Therapy for HR-Positive, Advanced Breast Cancer. The New England Journal of Medicine 375 (2016).

The post Kisqali ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Interim data från fas II studie vid kronisk myeloisk leukemi visar god säkerhetsprofil

June 1, 2020, 8:13 am

≫ Next: Lynparza rekommenderad för godkännande vid BRCA-muterad metastaserad pancreascancer i EU

≪ Previous: Kisqali ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern

Responsbaserad dosering av läkemedlet Iclusig (ponatinib) kan optimera nytta och säkerhet vid behandling av patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML) som är resistenta eller inte tål andra tyrosinkinashämmare. Vid ASCO:s möte 29-31 maj presenterades interimdata från fas II-studien Optic som vid 21 månaders uppföljning bland annat visar på långvarigt sänkta BCR-ABL1-nivåer hos ett stort antal patienter – ett mått på dämpad sjukdomsaktivitet.

I studien ingår 282 patienter som blivit resistenta mot andra tyrosinkinashämmare eller inte tål dem. Forskarna har utvärderat tre olika startdoser med Iclusig; 45 mg, 30 mg eller 15 mg om dagen. Patienterna har följts upp i genomsnitt 21 månader. Syftet var att utvärdera effekt och säkerhet för respektive regim. Analysen, där 216 patienter ingick, visar att den optimala balansen mellan nytta och säkerhet låg vid en daglig startdos på 45 mg som vid uppnådd effekt på ≤ 1 % BCR-ABL1 i blodet sänktes till 15 mg.

Av patienterna som började med 45 mg hade 38,7 procent uppnått BCR-ABL1-nivåer under 1 procent efter tolv månader och effekten kvarstod ännu efter dosminskning till 15 mg om dagen. För 75 procent av dem som startade med 45 mg och 88 procent av dem som började med 30 mg bestod den låga BCR-ABL-nivån i upp till två år.

—Det här är lovande studiedata för Iclusig som visar att patienter som inte svarar på eller inte tål andra tyosinkinashämmare kan behandlas med god effekt och samtidigt en god säkerhetsprofil, säger Ulla Olsson Strömberg, överläkare och forskare på hematologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ulla var huvudprövare för Optic i Sverige.

De vanligaste biverkningarna var trombocytopeni (39.4%) (brist på blodplättar), neutropeni (25.2%) (brist på vita blodkroppar), högt blodtryck (24.1%), anemi (17.4%), huvudvärk (17.0%), förhöjda blodfetter (16.0%) och förstoppning (12.4%). Vad gäller antalet arteriella ocklusiva händelser (AOE) kunde en trend till ett dosberoende förhållande påvisas:

En prospektivt bedömning av en oberoende expertgrupp resulterade i (45 mg, 30 mg, 15 mg/startdos per dag) 5,3 procent (n/N = 5/94), 4,3 procent (n/N = 4/94), och 1,1 procent (n/N = 1/94) AOEs.

Vid interims analysen hade inga AOE relaterade dödsfall rapporterats.

Den slutliga analysen av studiens resultat läggs fram när alla patienter följts upp i minst ett år.

Om KML

Circa 100 personer i Sverige får kronisk myeloisk leukemi (KML) varje år (1), en av flera typer av blodcancer. Vid KML har det uppstått en förändring i arvsmassan som gör att det bildas onormala mängder omogna vita blodkroppar i benmärgen. Kromosomförändringen består i att delar av ABL-genen på kromosom 9 slagits samman med delar av BCR-genen på kromosom 22 (translokation). Resultatet blir en onormal gen, kallad BCR-ABL1 som fungerar som en tillväxtsignal för leukemicellerna och driver på sjukdomsutvecklingen. Ett namn för denna kromosomförändring är Philadelphiakromosom. (2)

Symtomen vid KML kan vara trötthet, svettningar, viktnedgång, synpåverkan och feber men runt var tredje patient har inga symtom utan sjukdomen upptäcks av en slump i samband med annat vårdbesök som visar en onormal blodbild. Mer än 90 procent av patienterna får sin diagnos i den kroniska fasen då besvären är måttliga. Om sjukdomen inte behandlas kan den dock övergå i en mer akut fas (blastfas) med betydligt sämre prognos. (2)

KML är en kronisk sjukdom och kan inte botas. Men behandlingen har gjort stora framsteg sedan tyrosinkinashämmarna introducerades och ett mått på framgångsrik behandling är låga eller icke mätbara nivåer av BCR-ABL1 i blodet som visas i Optic-studien. Med dagens behandling kan de flesta med KML i kronisk fas leva i stort sett som vanligt och livslängden påverkas inte.

Om Iclusig (ponatinib)

Iclusig är en så kallad tyrosinkinashämmare som blockerar de signaler som förmår kroppen att producera onormala mängder av vita blodkroppar. (3) Läkemedlet slår inte bara mot BCR-ABL utan också mot dess proteinvarianter som svarar för de mutationer som kopplas till resistens mot tyrosinkinashämmare. Läkemedlet är godkänt för behandling av KML och akut lymfatisk leukemi (Ph+ ALL).

Se pressmeddelandet här på Incyte.com
För mer information om OPTIC-studien besök: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02467270.

The post Interim data från fas II studie vid kronisk myeloisk leukemi visar god säkerhetsprofil appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Lynparza rekommenderad för godkännande vid BRCA-muterad metastaserad pancreascancer i EU

June 1, 2020, 9:08 am

≫ Next: Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

≪ Previous: Interim data från fas II studie vid kronisk myeloisk leukemi visar god säkerhetsprofil

Lynparza recommended for approval in EU by CHMP for BRCA-mutated metastatic pancreatic cancer

Only PARP inhibitor to demonstrate patient benefit in a Phase III trial in this setting

AstraZeneca and MSD Inc., Kenilworth, N.J., US (MSD: known as Merck & Co., Inc. inside the US and Canada) today announced that Lynparza (olaparib) has been recommended for marketing authorisation in the European Union (EU) for the 1st-line maintenance treatment of patients with germline BRCA-mutated (gBRCAm) metastatic pancreatic cancer.

The Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA) based its positive opinion on results from the Phase III POLO trial, which were published in The New England Journal of Medicine.

The trial demonstrated that Lynparza nearly doubled the time patients with gBRCAm metastatic pancreatic cancer lived without disease progression or death to a median of 7.4 months versus 3.8 months on placebo. The safety and tolerability profile of Lynparza in the POLO trial was consistent with previous trials.

Lös hela pressmeddelandet här

References

1.Pancreaticcancer.org.uk. Pancreatic cancer statistics. Available at: www.pancreaticcancer.org.uk/statistics/ [Accessed March 2020].

2.Bray et al. Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. World Journal of Oncology. 2018;68(6):394-424. doi: 10.3322/caac.21492.

3.World Health Organization. IARC. (2019). Estimated number of deaths in 2018, worldwide, both sexes, all ages. Website available here. [Accessed March 2020].

4.Signs and symptoms of pancreatic cancer. Available at: www.pancreaticcancer.org.uk/information-and-support/facts-about-pancreatic-cancer/signs-and-symptoms-of-pancreatic-cancer/ [Accessed March 2020].

5.DaVee (2018). Pancreatic cancer screening in high-risk individuals with germline genetic mutations. Gastrointestinal Endoscopy. 87(6), pp.1443-1450.

6.Azar et al. (2019). Treatment and survival rates of stage IV pancreatic cancer at VA hospitals: a nation-wide study. Journal of Gastrointestinal Oncology, 10(4), pp.703-711.

7.Sheahan et al. (2018). Targeted therapies in the management of locally advanced and metastatic pancreatic cancer: a systematic review. Oncotarget. 9(30): 21613-21627.

8.Stunt, A. (2016). Pancreatic cancer: GPs can help prognosis by identifying early signs. Guidelines in Practice. Available at: www.guidelinesinpractice.co.uk/cancer/pancreatic-cancer-gps-can-help-prognosis-by-identifying-early-signs/352855.article [Accessed March 2020].

The post Lynparza rekommenderad för godkännande vid BRCA-muterad metastaserad pancreascancer i EU appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

June 2, 2020, 12:40 am

≫ Next: Ny genanalysteknik banar väg för säkrare diagnostik vid leukemi

≪ Previous: Lynparza rekommenderad för godkännande vid BRCA-muterad metastaserad pancreascancer i EU

Hälften av de som drabbas av malignt melanom i ögat får också metastaser i levern – en cancer för vilken det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Med ett anslag på fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson på Sahlgrenska Cancer Center skaffa den bioreaktor som behövs för att fortsätta utveckla en individbaserad behandling. Detta tror man kan bli en lösning och inom kort påbörjas klinisk prövning.

Behandlingen av patienter med hudcancer, malignt melanom, har förbättrats väldigt mycket det senaste decenniet. Idag är överlevnaden hög. Men det gäller inte för dem som drabbas av malignt melanom i ögat eftersom immunterapin som fungerar för hudmelanom inte har effekt på ögonmelanom. Anledningen är att kroppens immunförsvar inte upptäcker de cellförändringar som leder till ögonmelanom. Ungefär hälften av de som får ögonmelanom utvecklar metastaser i levern och det är då sjukdomen blir livshotande. I den gruppen är överlevnaden normalt inte mer än tio månader.

Jonas Nilsson

Jonas Nilsson

T-cellerna i immunförsvaret är gjorda för att upptäcka celler som är annorlunda, till exempel för att de är virusangripna eller har blivit tumörceller. Problemet med ögonmelanom är att sjukdomen inte medför att cellerna ser annorlunda ut. Men professor Jonas Nilsson vid Sahlgrenska Cancer Center har hittat en molekyl som det finns mer av på melanomcellerna än på övriga celler. Nu utvecklar han en behandlingsmetod som går ut på att få T-cellerna att reagera på den molekylen. Metoden är individbaserad.

”Med hjälp av genteknik ska vi utrusta patienternas egna T-celler med en antikropp, en slags gripklo, så att de kan ta tag om molekylen och döda melanomcellerna”, säger Jonas Nilsson.

Bioreaktor CliniMACS Prodigy inkpt fr Lundbergsmedel

Bioreaktor CliniMACS Prodigy inköpt för Lundbergsmedel

Tack vare ett anslag från Lundbergs forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson och hans samarbetspartners Lars Ny och Anders Lindahl få tillgång till en avancerad bioreaktor som används för att modifiera patienternas T-celler.

”Bioreaktorn är som professor Balthazars maskin. Vi stoppar in patientens T-celler i en port. I en annan stoppar vi virus med gener för gripklon. Ut kommer en påse med miljontals T-celler med gripklo.”

Anslaget från Lundbergs forskningsstiftelse räcker dessutom till en avancerad cellsorterare som väljer ut de T-celler hos patienten som är optimala att använda.

Sekvensapparat

Sekvensapparat

Enligt Jonas Nilsson är chansen stor att metoden kommer att fungera för de patienter som inte hjälps av någon annan behandling. Dels fungerar den i labbets musmodell där man studerar mänsklig vävnad, dels används redan en liknande typ av behandling, bland annat för vissa leukemipatienter. Efter att leukemibehandlingen blivit kommersialiserad är den dock så dyr och endast ett tiotal patienter om året får tillgång till den. Jonas Nilsson hoppas att en sådan utveckling kan undvikas med hans metod om den visar goda resultat i den förestående kliniska studien.

”Sjukvården borde kunna tillverka den här typen av terapi själv. Enligt mina beräkningar skulle priset då bli ca en tiondel så högt. Det kommer ändå att vara en avancerad behandling som man bara ger till dem som testat annat utan att få effekt”, säger han.

Den kommande kliniska studien ska göras på tolv patienter. Det är en så kallad Fas 1-studie vilket innebär att man kontrollerar att behandlingen är säker och att man provar fram rätt dosering.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Jonas Nilsson
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2019/jonas-nilsson

Foto: Annika Söderpalm

The post Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Ny genanalysteknik banar väg för säkrare diagnostik vid leukemi

June 2, 2020, 4:44 am

≫ Next: Xtandi förlänger den totala överlevnaden signifikant hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

≪ Previous: Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

Akademiska sjukhuset tar nästa steg inom precisionsmedicin genom att införa utökad gensekvensering vid misstänkt akut myeloisk leukemi. Detta möjliggör mer träffsäker diagnostik samtidigt som behandlingen kan anpassas mer individuellt för patienten. Den nya genpanelen har utvecklats genom ett nationellt samarbete inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS).

Joyce Hangandu Sommar, biomedicinsk analytiker vid Akademiska sjukhuset, arbetar med den nya genpanelen som möjliggör mer träffsäker diagnostik och individuellt anpassad behandling vid leukemi.

– Introduktionen av den nya generationens sekvenseringsteknik i vården innebär både säkrare diagnostik och banar väg för allt mer individbaserade och skräddarsydda behandlingar vilket är till gagn för den enskilda patienten, säger Tommie Olofsson, verksamhetschef för Akademiska laboratoriet.

NGS (Next-Generation Sequencing) är en teknik för gensekvensering som gör det möjligt att analysera ett flertal gener vid samma analys, med så kallade genpaneler. Den nya genpanelen har utvecklats genom ett nationellt samarbete inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS) under ledning av Lucia Cavelier, sjukhusgenetiker inom klinisk genetik vid Akademiska sjukhuset.NGS-tekniken används vid Akademiska sjukhuset för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. I takt med att kunskapen om den kliniska betydelsen av olika genvarianter ökar finns dock ett kliniskt intresse av bredare, mer omfattande, genpaneler. Den nya genpanelen täcker 195 gener som är viktiga för upptäckt av olika varianter av myeloiska leukemier. Det är en utökning med 145 gener mot tidigare panel.

Genomic Medicine Sweden är ett nationellt projekt för att introducera precisionsmedicin över hela Sverige i syfte att göra vården mer jämlik. Arbetet sker i samarbete mellan samtliga universitetssjukhus och universitet med medicinsk fakultet. I Uppsala har ett genomiskt medicincentrum etablerats genom samarbete mellan SciLifeLab faciliteten Clinical Genomics och Akademiska Laboratoriet.Akut leukemi orsakas av genetiska förändringar i omogna blodbildande benmärgsceller. Dessa tillväxer, ackumuleras i benmärgen och går sedan ut i blodet. Obehandlad är sjukdomen dödlig, men med rätt behandling kan en betydande del av patienterna botas eller åtminstone få flera års sjukdomsfrihet. Akut myeloisk leukemi (AML) är inte en enda sjukdom utan en grupp relaterade sjukdomar där prognosen, och patientens svar på behandling, varierar beroende på vilken undertyp denne har.

Panagiotis Baliakas och Martin Höglund, specialistläkare inom hematologi vid Akademiska sjukhuset, har varit delaktiga i utvecklingen av den nya genpanelen för myeloisk leukemi.Båda framhåller att den nya genpanelen ökar möjligheterna att ställa en mer precis diagnos och gör att man säkrare kan uttala sig om chansen till svar på en viss behandling.

– I vissa fall kan analysresultatet vara direkt vägledande när det gäller ställningstagande till behandling med nya, målinriktade läkemedel. Utöver detta ger den nya panelen möjlighet att få information om möjlig ärftlig predisposition säger, säger Panagiotis Baliakas.

The post Ny genanalysteknik banar väg för säkrare diagnostik vid leukemi appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Xtandi förlänger den totala överlevnaden signifikant hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

June 2, 2020, 11:27 pm

≫ Next: Femårsuppföljning av patienter med stadium III hudcancer visar att mer än hälften är återfallsfria

≪ Previous: Ny genanalysteknik banar väg för säkrare diagnostik vid leukemi

Fas 3-studien PROSPER visar att Xtandi signifikant förlänger den totala överlevnaden hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Resultaten publicerades i New England Journal of Medicine och presenterades samtidigt virtuellt på cancerkongressen ASCO.

Astellas Pharma Inc. presenterade den 29 maj resultat från den slutliga analysen av total överlevnad (OS) från fas 3-studien PROSPER. I studien jämförs XTANDI (enzalutamid) i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT), med enbart hormonbehandling hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).

Resultaten visade att risken för död minskade med 27 procent hos de patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som behandlades med XTANDI i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT), jämfört med de patienter som enbart fick standardbehandling med hormoner (ADT) (n=1 401, hazard ratio (HR) 0,73 (95% konfidensintervall (Kl): 0,61-0,89; p=0,001). Resultaten visade en medianöverlevnad (OS) på 67,0 månader för kombinationsbehandlingen med XTANDI (95% KI: 64,0 månader, ej uppnått), jämfört med 56,3 månader med enbart ADT (95% KI: 54,4-63,0 månader). Total överlevnad (OS) var ett viktigt sekundärt effektmått i studien.

Dessa resultat publicerades online i New England Journal of Medicine1 och presenterades samtidigt på årets virtuella ASCO-kongress, American Society of Clinical Oncology (abstract #5515), fredagen den 29 maj.

– Totalöverlevnad är ett viktigt effektmått för att utvärdera läkemedel för behandling av prostatacancer. Dessa nya data bekräftar tidigare presenterade resultat som visar värdet av behandlingen med XTANDI för att minska risken att patienter med kastrationsresistent prostatacancer dör till följd av sjukdomen, säger Cora N. Sternberg, M.D., F.A.C.P., klinisk chef vid Englander Institute for Precision Medicine, professor i hematologi-onkologi, Weill Cornell Medicine och NewYork-Presbyterian.

Resultat publicerade i New England Journal of Medicine 2018 visade att PROSPER-studien hade uppnått sitt primära effektmått, som var metastasfri överlevnad (MFS). Resultaten visade att XTANDI i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT)signifikant minska risken för metastasering eller död, jämfört med enbart ADT hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (HR = 0,29 (95% KI: 0,24-0,35); p<0,001).² MFS var definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, det vill säga fram tills dess att deras cancer genom undersökning med magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller om patienten avled inom 112 dagar efter avslutad behandling.Läs mer i pressmeddelandet från den 28 juli 2018 här.

Säkerhetsprofilen i den finala analysen av total överlevnad (OS) var likvärdig med vad som rapporterats vid den primära analysen från 2018 samt från tidigare studier med XTANDI. De vanligaste biverkningarna i OS-analysen, oavsett förhållande till studieläkemedlet, som inträffade oftare (≥10%) hos patienter som behandlades med XTANDI i kombination med ADT, var trötthet (37% jämfört med 16%), hypertoni (17% jämfört med 6%), asteni (10% jämfört med 7%), ryggsmärta (13% jämfört med 8%), yrsel (12% jämfört med 6%), diarré (12% jämfört med 10%), illamående (13% jämfört med 9%), värmevallningar (14% jämfört med 8%), fall (18% jämfört med 5%), ledvärk (13% jämfört med 8%), förstoppning (13% jämfört med 8%), hematuri (10% jämfört med 9%), huvudvärk (11% jämfört med 5%) och minskad aptit (12% jämfört med 5%). Biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 48 procent av patienterna som fick XTANDI i kombination med ADT, jämfört med 27 procent för patienterna som fick enbart hormonbehandling.¹

Om icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC)

Kastrationsresistent prostatacancer innebär att dessa mäns prostatacancer progredierar trots pågående medicinsk kastrationsbehandling. Hos dessa män fortskrider sjukdomen trots kastrationsnivåer av testosteron (det vill säga mindre än 50 ng/dl).³ Vid icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) saknas kliniska mätbara tecken på spridning till andra delar av kroppen (metastaser), men stigande PSA-värden kan påvisas och det är en indikation på att sjukdomen fortskrider.⁴ Många män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer kommer utveckla en metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.⁵

Om PROSPER-studien

Fas 3-studien PROSPER är en internationell, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie. 1 401 patienter med icke-kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltagit. Patienterna i PROSPER blev behandlade med antingen enzalutamid 160 mg en gång dagligen i kombination med dagens standardhandling med hormoner (ADT) (n=933) eller med placebo i kombination med hormoner (n=468). Patienterna som inkluderades i studien hade alla förhöjda PSA-värden trots behandling med hormoner, men inga andra tecken på sjukdomsprogress eller metastasering.

Studiens primära effektmått, metastasfri överlevnad (MFS), definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, det vill säga fram tills dess att deras cancer genom magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller död inom 112 dagar efter avslutad behandling. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, tid till PSA-progression och tid till första användning antineoplastisk terapi.

För mer information om studien besök www.clinicaltrials.gov

Referenser

1. Sternberg CN et al. Enzalutamide and Survival in Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. May 29, 2020.Published online ahead of print. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2003892

2. Hussain M, Fizazi K, Saad F, et al. Enzalutamide in Men with Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. 2018;378(26):2465-2474. doi:10.1056/nejmoa1800536.

3. Kirby M, Hirst C, Crawford ED. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract 2011;65(11):1180-92.

4. Luo J, Beer T, Graff J. Treatment of nonmetastatic castration-resistant prostate cancer. Oncology 2016;30(4):336-44.

5. Smith MR, Kabbinavar F, Saad F, et al. Natural history of rising serum prostate-specific antigen in men with castrate non-metastatic prostate cancer. J Clin Oncol 2005;23(13):2918-25.

The post Xtandi förlänger den totala överlevnaden signifikant hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Femårsuppföljning av patienter med stadium III hudcancer visar att mer än hälften är återfallsfria

June 3, 2020, 6:51 am

≫ Next: Keytruda rekommenderas nu vid huvud- och halscancer

≪ Previous: Xtandi förlänger den totala överlevnaden signifikant hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Fem år efter studiestarten var mer än hälften av patienterna med BRAF-muterad stadium III hudcancer (malignt melanom) vid liv och återfallsfria.¹ Detta är den största och längsta studie som genomförts hos patienter med BRAF-muterat melanom efter att hudcancern tagits bort kirurgiskt.^1,2 Femårsdata från studien COMBI-AD, presenterades på den amerikanska cancerkongressen ASCO2020.

Stockholm 3 juni, 2020 – Novartis presenterade nyligen resultat från studien COMBI-AD som visar att adjuvant behandling (tilläggsbehandling efter operation) med Tafinlar (dabrafenib) och Mekinist (trametinib) resulterar i återfallsfri långtidsöverlevnad (PFS) hos patienter som opererats för stadium III, BRAF-positivt malignt melanom.^1,2 Fem år efter studiestarten rapporterades att 52 % (95 % CI, 48 % – 58 %) av patienterna som behandlats med adjuvant kombinationsbehandling med dabrafenib och trametinib var vid liv utan att ha drabbats av återfall.¹ I gruppen som fått placebo var motsvarande siffra 36 % (95% CI, 32 % – 41 %) vilket ligger i linje med vad som tidigare rapporterats hos patienter med stadium III malignt melanom.^{1, 3–5} Resultaten var jämförbara i alla subgrupper av patienter med stadium III-sjukdom.^1,6

– I studien med BRAF- och MEK-hämmare för patienter som opererats för malignt melanom med spridning till lymfkörtlarna deltog flera svenska centra. Baserat på tidigare rapporterade resultat är kombinationsbehandling med dabrafenib och trametinib sedan förra året etablerad i Sverige för denna patientgrupp. Tablettbehandlingen som bara är verksam om tumören är BRAF-muterad ges dagligen under ett års tid. Resultaten från den femårsuppföljning som nu presenteras visar att behandlingen förhindrar återfall hos en av sex patienter. Det är mycket glädjande att risken för återfall är påtagligt minskad även på lång sikt, säger Gustav Ullenhag, Överläkare och docent i onkologi, Enheten för onkologi, Akademiska sjukhuset

Mediantiden för återfallsfri långtidsöverlevnad (median RFS), det vill säga den tid då hälften av patienterna förväntas vara vid liv utan återfall, hade inte uppnåtts för de patienter som behandlats med dabrafenib och trametinib vid tiden då 5-årsresultatet presenterades (NR; 95 % CI, 47.9 mo-NR)¹. För patienter som fått placebo var median RFS 16.6 månader (95 % CI, 12.7–22.1 mo)¹. Behandling med dabrafenib och trametinib minskade risken för död eller återfall med 49 % jämfört med placebo (hazard ratio [HR] 0.51; 95 % CI 0.42, 0.61)¹.

Resultaten från COMBI-AD-studien bygger på en prospektiv analys av 870 patienter vilket är det största dataset och den längsta uppföljning som någonsin gjorts på patienter med BRAF-muterat malignt melanom som behandlats med dabrafenib och trametinib efter operation.¹Resultaten presenterades på den årliga amerikanska cancerkongressen ASCO nyligen (abstract #10001)¹.

Om COMBI-AD

COMBI-AD är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie som omfattade totalt 870 patienter med BRAF V600E/K-positivt melanom i stadium III som genomgått en operation där tumören avlägsnats i sin helhet. Patienterna behandlades i 12 månader och indelades i grupper baserat på BRAF-mutation (V600E respektive V600K) och stadium (IIIA, -B eller -C) baserat på AJCC version 7. Studien genomfördes på 169 kliniska prövningssites i 26 olika länder, i Sverige deltog Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund med totalt 27 patienter. Primär endpoint i studien visar att patienter som får adjuvant behandling med dabrafenib och trametinib efter operation löper 53 procents minskad risk för att drabbas av återfall under de närmaste tre åren jämfört med patienter som fått placebo (HR 0.47 (95 % CI 39 – 58 %).

I patientgruppen som fick kombinationsbehandling fick 97 procent en biverkan; 41 procent hade biverkningar av grad 3/4 och 26 procent hade biverkningar som ledde till att behandlingen avbröts (88 procent, 14 procent, respektive 3 procent jämfört med placebo) De vanligaste förekommande biverkningar man såg i registreringsstudierna var feber, illamående och trötthet.⁷

Referenser

1. Hauschild A, et al. Long-term benefit of adjuvant dabrafenib + trametinib (D+T) in patients (pts) with resected stage III BRAF V600–mutant melanoma: 5-year analysis of COMBI-AD. Abstract #XXXX. 2020 American Society of Clinical Oncology Annual Meeting, May 29-June 2, Chicago, IL.

2. Maio M, et al. Adjuvant vemurafenib in resected, BRAFV600 mutation-positive melanoma (BRIM8): a randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre, phase 3 trial. Lancet Oncol. 2018;19(4):510-520.

3. Eggermont A, et al. Long-term results of the randomized phase III trial EORTC 18991 of adjuvant therapy with pegylated interferon alfa-2b versus observation in resected stage III melanoma. J Clin Oncol. 2012;30(31):3810–3818.

4. Garbe C, et al. Adjuvant low-dose interferon {α}2a with or without dacarbazine compared with surgery alone: a prospective-randomized phase III DeCOG trial in melanoma patients with regional lymph node metastasis. Ann Oncol. 2008;19(6):1195–1201.

5. Mandalà M, et al. Clinical and histopathological risk factors to predict sentinel lymph node positivity, disease-free and overall survival in clinical stages I–II AJCC skin melanoma: outcome analysis from a single-institution prospectively collected database. Eur J Cancer. 2009;45(14):2537–2345

6. Balch C, et.al. Final version of 2009 AJCC melanoma staging and classification. Journal of Clinical Oncology. 2009; vol. 27, no. 36, pp. 6199–6206.

7. Long GV, Hauschild A, Santinami M, et al. Adjuvant Dabrafenib Plus Trametinib for Stage III BRAF V600E/K-Mutant Melanoma. New England Journal of Medicine. 2017.

8. Malignt melanom, Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3184Besökt 20200529

9. Chandendorf D, et al. Nature reviews Disease Primers. 2015.

10. American Cancer Society. Melanoma Skin Cancer Stages. Available at: https://www.cancer.org/cancer/melanoma-skin-cancer/detection-diagnosis-staging/melanoma-skin-cancer-stages.html. Accessed April 23, 2020.

11. Melanoma Research Alliance. Adjuvant Therapy. Available at: http://www.curemelanoma.org/about-melanoma/melanoma-treatment/adjuvant-therapy/. Accessed April 23, 2020.

12. Hauschild A, et al. Longer follow-up confirms relapse-free survival benefit with adjuvant dabrafenib plus trametinib in patients with resected BRAF V600-mutant stage III melanoma. Journal of Clinical Oncology. 2018.

13. Rueth N, et al. Long-Term Follow-up for Melanoma Patients: Is There Any Evidence of a Benefit? Surg Oncol Clin N Am. 2015 Apr; 24(2): 359–377. Available at: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4359716/. Accessed April 23, 2020.

The post Femårsuppföljning av patienter med stadium III hudcancer visar att mer än hälften är återfallsfria appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Keytruda rekommenderas nu vid huvud- och halscancer

June 3, 2020, 11:29 pm

≫ Next: Ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom godkänd

≪ Previous: Femårsuppföljning av patienter med stadium III hudcancer visar att mer än hälften är återfallsfria

Första anti-PD-1-terapin tillgänglig i Sverige som första linjens behandling av huvud- och halscancer som monoterapi eller i kombination med kemoterapi.

Patienter i Sverige med huvud- och halscancer har nu tillgång till fler behandlingsalternativ i och med ny rekommendation från NT-rådet. NT-rådet rekommenderar Keytruda^® (pembrolizumab) som monoterapi eller i kombination med platinabaserad kemoterapi och 5‑fluorouracil (5‑FU) som första linjens behandling av metastaserad eller recidiverande inoperabel skivepitelcancer i huvud och hals hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 1 enligt metoden Combined Positive Score (CPS).

– Pembrolizumab ensamt eller i kombination med kemoterapi kommer bli ett mycket viktigt behandlingsalternativ för de patienter med recidiverande eller metastaserad skivepitelcancer i huvud-hals regionen, där kirurgi eller strålbehandling inte är aktuellt, säger Professor och Överläkare Claes Mercke, Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi är väldigt glada över den här positiva NT-rekommendationen. Det är en viktig milstolpe för en extremt utsatt patientgrupp på ett område där det inte tillkommit några nya behandlingsalternativ på mer än 10 år, säger Oskar Lindeberg, Market Access chef, MSD i Sverige.

Beslutet baserat på solida data
Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, godkände tidigare i år pembrolizumab som första linjens behandling av metastaserad eller recidiverande inoperabel skivepitelcancer i huvud- och hals hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 över 1 enligt metoden Combined Positive Score (CPS), baserat på data från fas 3-studien Keynote-048. Studien är en multicentrerad, randomiserad, aktivt kontrollerad studie som genomfördes på 882 patienter med histologiskt bekräftat metastaserad eller recidiverande huvud- och halscancer, som inte tidigare hade fått systemisk terapi för återkommande eller spridd sjukdom som inte svarat på tidigare behandling. I den registreringsgrundande studien var medianöverlevnaden (OS; overall survival) 12,3 månader för patienter som fick pembrolizumab i monoterapi (n=257) jämfört med 10,3 månader för dem som fick standardbehandling (n=255) (HR=0,74 95% KI 0,61 – 0,90). För patienter behandlade med pembrolizumab i kombination med kemoterapi (n=242) var OS 13,6 månader jämfört med 10,4 månader för patienter som fick standardbehandling (n=235) (HR=0,65; 95% KI 0,53 – 0,80). I studien rapporterades inga nya biverkningar jämfört med den tidigare kända biverkningsprofilen för pembrolizumab. Läs mer om Keynote-048 i vårt globala pressrum

The post Keytruda rekommenderas nu vid huvud- och halscancer appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom godkänd

June 4, 2020, 11:41 pm

≫ Next: Sarclisa godkänt för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom

≪ Previous: Keytruda rekommenderas nu vid huvud- och halscancer

Europeiska kommissionen godkänner ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom

Den nya beredningen av Darzalex som ges som en subkutan injektion under huden minskar behandlingstiden från timmar till minuter, med likvärdig effekt och färre infusionsrelaterade reaktioner jämfört med intravenös administrering.^1,2
Darzalex är den första godkända monoklonala antikroppen i Europa som kan ges i subkutan injektionsform för behandling av patienter med multipelt myelom.

Stockholm, 4 juni 2020 – Janssen meddelade (4 juni 2020) att den Europeiska kommissionen har godkänt Darzalex (daratumumab) som subkutan beredning för behandling av patienter med multipelt myelom.³

Godkännandet baseras på resultaten från fas 3-studien COLUMBA och fas 2-studien PLEIADES.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från Janssen den 4 juni 2020.

Om Darzalex

Darzalex (daratumumab) är den första monoklonala antikroppen som godkänts för behandling av multipelt myelom och är även den första immunterapi- och antikroppbehandlingen riktad mot CD38 för behandling av sjukdomen.⁴ CD38 är ett protein som uttrycks i hög grad på ytan av alla myelomceller oberoende av sjukdomsstadium.⁵ Darzalex binder till CD38 och aktiverar på så sätt immunsystemet att attackera myelomcellerna.

I augusti 2012 ingick Janssen Biotech, Inc. och Genmab A/S ett globalt avtal som gav Janssen en exklusiv licens att utveckla, tillverka och marknadsföra daratumumab.⁶

Sex indikationer vid multipelt myelom

Darzalex godkändes inom EU för första gången 2016 som monoterapi för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderade en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling. Godkännandet baserades på resultat från fas 2-studien SIRIUS. Sedan den 19 april 2018 rekommenderar NT-rådet landstingen att använda Darzalex vid denna indikation.⁷

I april 2017 godkändes Darzalex i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd), eller bortezomib och dexametason (DVd), för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling. Dessa två godkännanden baserades på resultat från fas 3-studierna POLLUX och CASTOR.

Darzalex fick i augusti 2018 ett fjärde godkännande i kombination med bortezomib, melfalan och prednison för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Till grund för denna indikation låg resultat från fas 3-studien ALCYONE.

Den femte indikationen för Darzalex för behandling av patienter med multipelt myelom kom i november 2019. Darzalex godkändes inom EU att ges i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Godkännandet baserades på resultat från fas 3-studien MAIA.

Darzalex sjätte och senaste utökade indikation inom EU kom i januari 2020 då Darzalex godkändes i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (DVTd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Beslutet baserades på resultat från fas 3-studien CASSIOPEIA.

Darzalex utvärderas inom ramen för ett omfattande kliniskt utvecklingsprogram som behandling vid en rad olika behandlingslinjer och kombinationer vid multipelt myelom.^8-15 Ytterligare studier pågår och planeras för att bedöma daratumumab vid andra hematologiska sjukdomar med ett CD38-uttryck.^16,17 För mer information vänligen läs på clinicaltrials.gov

För mer information om Darzalex, se www.fass.se

Referenser

1. Mateos MV, Nahi H, Legiec W, et al. Efficacy and safety of the randomized, open-label, non-inferiority, phase 3 study of subcutaneous (SC) versus intravenous (IV) daratumumab (DARA) administration in patients (pts) with relapsed or refractory multiple myeloma (RRMM): COLUMBA. J Clin Oncol. 2019;37(Suppl.): abstract 8005.

2. Chari A, San-Miguel J, McCarthy H, et al. Subcutaneous daratumumab plus standard treatment regimens in patients with multiple myeloma across lines of therapy: Pleiades study update. Blood. 2019;134(Suppl.1): abstract 3152.

3. European Medicines Agency, CHMP, 2020-04-30: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/darzalex-1

4. Sanchez L, Wang Y, Siegel DS, Wang ML. Daratumumab: a first-in-class CD38 monoclonal antibody for the treatment of multiple myeloma. J Hematol Oncol. 2016;9:51.

5. Fedele G, di Girolamo M, Recine U, et al. CD38 ligation in peripheral blood mononuclear cells of myeloma patients induces release of protumorigenic IL-6 and impaired secretion of IFNgamma cytokines and proliferation. Mediat Inflamm. 2013;2013:564687.

6. Johnson & Johnson. Janssen Biotech announces global license and development agreement for investigational anti-cancer agent daratumumab. Press release, August 30, 2012. Available at: https://www.jnj.com/media-center/press-releases/janssen-biotech-announces-global-license-and-development-agreement-for-investigational-anti-cancer-agent-daratumumab Last accessed May 2020.

7. NT-rådets yttrande till landstingen gällande Darzalex (daratumumab) vid indikation multipelt myelom, 19 april 2018.

8. ClinicalTrials.gov. A study to evaluate daratumumab in transplant eligible participants with previously untreated multiple myeloma (Cassiopeia). NCT02541383. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02541383 Last accessed May 2020.

9. ClinicalTrials.gov. A study comparing daratumumab, lenalidomide, and dexamethasone with lenalidomide and dexamethasone in relapsed or refractory multiple myeloma. NCT02076009. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02076009 Last accessed May 2020.

10. ClinicalTrials.gov. Addition of daratumumab to combination of bortezomib and dexamethasone in participants with relapsed or refractory multiple myeloma. NCT02136134. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02136134 Last accessed May 2020.

11. ClinicalTrials.gov. A study of combination of daratumumab and Velcade (bortezomib) melphalan-prednisone (DVMP) compared to Velcade melphalan-prednisone (VMP) in participants with previously untreated multiple myeloma. NCT02195479. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02195479 Last accessed May 2020.

12. ClinicalTrials.gov. Study comparing daratumumab, lenalidomide, and dexamethasone with lenalidomide and dexamethasone in participants with previously untreated multiple myeloma. NCT02252172. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02252172 Last accessed May 2020.

13. ClinicalTrials.gov. A study of Velcade (bortezomib) melphalan-prednisone (VMP) compared to daratumumab in combination with VMP (D-VMP), in participants with previously untreated multiple myeloma who are ineligible for high-dose therapy (Asia Pacific region). NCT03217812. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03217812 Last accessed May 2020.

14. ClinicalTrials.gov. Comparison of pomalidomide and dexamethasone with or without daratumumab in subjects with relapsed or refractory multiple myeloma previously treated with lenalidomide and a proteasome inhibitor daratumumab /pomalidomide/dexamethasone vs pomalidomide/dexamethasone (EMN14). NCT03180736. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/ Last accessed May 2020.

15. ClinicalTrials.gov. Study of carfilzomib, daratumumab and dexamethasone for patients with relapsed and/or refractory multiple myeloma (CANDOR). NCT03158688. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03158688 Last accessed May 2020.

16. ClinicalTrials.gov. A study to evaluate 3 dose schedules of daratumumab in participants with smoldering multiple myeloma. NCT02316106. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02316106 Last accessed May 2020.

17. ClinicalTrials.gov. An efficacy and safety proof of concept study of daratumumab in relapsed/refractory mantle cell lymphoma, diffuse large B-cell lymphoma, and follicular lymphoma. NCT02413489. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02413489 Last accessed May 2020.

18. American Society of Clinical Oncology. Multiple myeloma: introduction. Available at: https://www.cancer.net/cancer-types/multiple-myeloma/introduction Last accessed May 2020.

19. RCC Väst, Regionalt cancercentrum väst, Myelom, Kvalitetsregisterrapport, September 2019, Nationell kvalitetsregisterrapport för anmälningar av diagnoser 2008-2018, och ettårsuppföljningar av diagnoser 2008-2017 från Svenska Myeomregistret.

20. De Angelis R, Minicozzi P, Sant M, et al. Survival variations by country and age for lymphoid and myeloid malignancies in Europe 2000-2007: results of EUROCARE-5 population-based study. Eur J Cancer. 2015;51:2254-68.

The post Ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom godkänd appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Sarclisa godkänt för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom

June 4, 2020, 11:46 pm

≫ Next: Stor andel barn som haft hjärntumör drabbas av hjärntrötthet

≪ Previous: Ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom godkänd

Europakommissionen godkänner Sarclisa (isatuximab) för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom

Europakommissionens godkännande baseras på data från den första randomiserade fas 3-studien (ICARIA-MM) utvärderande en anti-CD38 monoklonal antikropp kombinerat med pomalidomid och dexametason (pom-dex)
Sarclisa i kombination med pom-dex reducerade signifikant risken för progression eller död med 40% jämfört med enbart pom-dex
I Sverige insjuknar ungefär 600 patienter årligen i multipelt myelom och cirka 3 700 patienter lever idag med sjukdomen

Stockholm – 4 juni 2020– Europakommissionen har godkänt Sarclisa^® (isatuximab) i kombination med pomalidomid och dexametason (pom-dex) för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom, som tidigare har genomgått minst två behandlingar, där tidigare behandling inkluderat lenalidomid och en proteasomhämmare och med uppvisad sjukdomsprogression vid senaste behandlingen.

Sarclisa är en monoklonal antikropp som binder till ett specifikt epitop på CD38-receptorn på myelomcellerna.

Europakommissionsgodkännandet av Sarclisa innebär ett viktigt tillägg till behandlingsalternativen och kan komma att innebära en ny standard för behandling av patienter med recidiv eller som har blivit refraktära till tidigare behandlingar,” säger John Reed, M.D., Ph.D., Global Head of Research and Development på Sanofi. “Sarclisa i kombination med pom-dex visar en median progressionsfri överlevnad på nästan ett år, en förbättring med fem månader jämfört med endast pom-dex hos patienter som redan har progredierat på minst två tidigare behandlingar.”

Effekten av Sarclisa och säkerhetsprofilen i en patientgrupp som är svår att behandla I fas 3-studien ICARIA-MM visade Sarclisa som tillägg till pom-dex (kombinationsbehandling Sarclisa, n=154) en statistisk signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS), med en median PFS om 11,53 månader jämfört med 6,47 månader i kombinationen pom-dex (n=153) (HR 0,596, 95% CI: 0,44-0,81, p=0,001). Kombinationsbehandling med Sarclisa visade också en signifikant högre ORR (overall response rate) jämfört med enbart pom-dex (60,4% jmf. 35,3%, p<0.0001). I ytterligare analyser visade kombinationsbehandling med Sarclisa en behandlingsnytta i utvalda subgrupperingar som reflekterar klinisk praxis, inkluderande patienter med hög cytotoxisk risk, de som är 75 år och äldre, patienter med njurinsufficiens och patienter refraktära mot lenalidomid jämfört med enbart behandling med pom-dex.

“Då patienter upplever återfall av sin multipla myelomsjukdom eller blir refraktära mot sin pågående behandling, blir de mer svårbehandlade med en allt sämre prognos. I ICARIA-MM-studien, visade kombinationsbehandling med Sarclisa en konsekvent behandlingsnytta i subgrupperingarna av de patienter med återfall och refraktär multipelt myelom,” säger Philippe Moreau, M.D., Department of Hematology, University Hospital of Nantes, France. “Sarclisa erbjuder ett viktigt behandlingsalternativ och en ny potentiell standardbehandling för dessa patienter med återkommande, refraktär sjukdom.”

De vanligaste biverkningarna som observerade med Sarclisa (inträffar hos 20% eller fler av patienterna) är neutropeni (46,7%), infusionsrelaterade reaktioner (38,2%), pneumoni (30,9%), övre luftvägsinfektion (28,3%), diarré (25,7%) och bronkit (23,7%).

De vanligaste allvarliga biverkningar är pneumoni (9,9%) och neutropen feber (6,6%).

För ytterligare information kring säkerheten se produktresumén för Sarclisa (www.fass.se).

En viktig ny möjlighet för behandling av multipelt myelom Sarclisa administreras som en intravenös infusion (IV) och doseras 10 mg/kg kroppsvikt i kombination med pom-dex. De första fyra veckorna ges Sarclisa en gång per vecka och därefter varannan vecka tills sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet. Förutsatt att inga infusionsreaktioner uppstår tar den första infusionen tre till fyra timmar, den andra infusionen mindre än två timmar och efterföljande infusioner kan minskas till 75 minuter. En behandlingscykel är 28 dagar.

Om Sarclisa (isatuximab)
Sarclisa är en monoklonal antikropp som binder till en specifik epitop på CD38-receptorn. CD38 uttrycks uniformt och i stor utsträckning på de maligna myelomcellerna, vilket gör dem till ett mål för antikroppsbaserad behandling såsom Sarclisa. Isatuximab är designad för att inducera programmerad celldöd (apoptos) och immunomodulerande aktivitet.

Sarclisa fortsätter att utvärderas i flera pågående fas 3-studier i kombination med tillgängliga behandlingar inom området multipelt myelom. Studier pågår även avseende behandling av andra hematologiska maligniteter och solida tumörer. Säkerheten och effekten för dessa ytterligare områden har i dagsläget inte utvärderats av någon regulatorisk myndighet.

Referenser¹ Kazandjian. Multiple myeloma epidemiology and survival: A unique malignancy. Semin Oncol. 2016;43(6):676-681. doi:10.1053/j/seminoncol.2016.11.004

² International Myeloma Foundation. Myeloma Action Month. http://mam.myeloma.org/educate/.

Accessed January 2019. 2/6.

³ João C, Costa C, Coelho I, Vergueiro MJ, Ferreira M, Silva MG. Long&dash;term survival in multiple myeloma. Clinical Case Reports. 2014;2(5):173-179. doi:10.1002/ccr3.76. 3. Schey SA, Morris J, Maguire Á, Dhanasiri

The post Sarclisa godkänt för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Stor andel barn som haft hjärntumör drabbas av hjärntrötthet

June 7, 2020, 11:35 pm

≫ Next: Interactive Discussion of Current Treatment Options for Advanced RCC With Dr. Brian Rini

≪ Previous: Sarclisa godkänt för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom

I en ny studie var 70 procent av barn som haft hjärntumör och 30 procent av dem som haft leukemi drabbade av hjärntrötthet. Trots att det kan leda till svårigheter med inlärning och sociala samspel har det hittills saknats en metod för att följa upp och mäta hjärntrötthet.

Barn som behandlas för cancer drabbas ofta av sena komplikationer, antingen av sjukdomen eller av behandlingen. En vanlig komplikation är hjärntrötthet, en sorts ”mental hårddiskkrash” som kan leda till svårigheter med koncentration, inlärning och socialt samspel. Bland deltagarna i en ny studie vid Skånes universitetssjukhus var 70 procent av barnen som haft hjärntumör och 30 procent av barn som haft akut lymfatisk leukemi (ALL) drabbade av hjärntrötthet.

Trots det finns inte hjärntrötthet med som en faktor i de så kallade uppföljningsprotokollen efter barncancer och fram tills nu har det även saknats ett instrument att utvärdera hjärntröttheten med. Elin Irestorm, neuropsykolog vid psykologenheten på Skånes universitetssjukhus, har lett studien i vilken hon även översatt, utvärderat och implementerat ett instrument för att mäta hjärntrötthet.

– Studien visar hur vanligt det är med hjärntrötthet och jag hoppas att det ska leda till att man kan fånga upp och hjälpa dessa barn i framtiden, med psykologiskt stöd, hjälpinsatser eller annan behandling, säger hon.

Studien pekar även på att symptomen för hjärntrötthet och depression, som också är vanligt efter barncancer, överlappar varandra. Bland annat symptom som trötthet, svårigheter med minne, inlärning och koncentration samt humörsvängningar. I och med det ser Elin Irestorm en ökad risk för att barn får fel hjälp, eller ingen hjälp alls.

– Endast genom att erbjuda alla barn som genomgått barncancer en ordentlig neuropsykologisk utredning så kan man säkerställa att de får rätt hjälp och stöd och anpassningar för rätt problem, säger hon.

Katarina Gold är chef för avdelningen för råd och stöd på Barncancerfonden vars fokus bland annat ligger på att förbättra livsvillkoren för barncanceröverlevare.

– Resultaten av denna studie har stor betydelse. Den sätter fingret på hur stor andel av den växande gruppen barncanceröverlevare som utan rätt hjälp riskerar att få stora utmaningar i livet, både i skola och arbetsliv. Fler insatser och anpassningar behöver göras, säger hon.

Om barncancer

Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.
Cirka 85 procent av barnen överlever, men det varierar mycket beroende på cancertyp.
7 av 10 överlevare drabbas av sena komplikationer.

Studien i korthet

Är den första studie som tittat på hjärntrötthet hos barncanceröverlevare i Sverige och jämfört barn som behandlats för hjärntumör eller ALL med friska barn.
Visar att hjärntrötthet var vanligt hos överlevarna, 70 procent av barnen i studien som behandlats för hjärntumör led av hjärntrötthet och motsvarande siffra för barn som behandlats för ALL var 30 procent.
Är en delstudie i en större avhandling om hjärntrötthet efter barncancer.

Så gjordes studien

Barn i åldrarna 8-18 år som behandlats för hjärntumör alternativt ALL fick genomgå en utvärdering med hjälp av instrumentet Multidimensional Fatigue Scale. Resultaten jämfördes med resultaten hos en kontrollgrupp med friska barn.
Totalt deltog 60 barn som behandlats för cancer samt 60 barn som ingick i kontrollgruppen i studien.
Studien har delvis finansierats av Barncancerfonden.

The post Stor andel barn som haft hjärntumör drabbas av hjärntrötthet appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Interactive Discussion of Current Treatment Options for Advanced RCC With Dr. Brian Rini

June 8, 2020, 3:17 am

≫ Next: Ny forskning ger hopp om behandling för aggressiv hjärntumör

≪ Previous: Stor andel barn som haft hjärntumör drabbas av hjärntrötthet

Livesänt webinar, måndag 6 juli 2020 15:00-16:30

An interactive, live webinar discussing the current treatment options, as well as patient cases in advanced renal cell carcinoma, featuring Dr. Brian Rini.

Overview of IO/TKI and IO/IO therapies for advanced RCC.
Key criteria for treatment decisions.
Adverse event management.
Discussion of selected patient cases provided by the Swiss RCC Net.

Participants will have the possibility to engage with the speaker during a live Q&A session.

More info and registration

The post Interactive Discussion of Current Treatment Options for Advanced RCC With Dr. Brian Rini appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Ny forskning ger hopp om behandling för aggressiv hjärntumör

June 8, 2020, 5:38 am

≫ Next: Hjärntumör attackeras av kroppens eget försvar

≪ Previous: Interactive Discussion of Current Treatment Options for Advanced RCC With Dr. Brian Rini

fr v: Giulia Saronio, Magnus Essand, Tina Sarén, Di Yu, Vendela Parrow och Annette Roos har deltagit i projektet

Med genetiskt modifierade celler hoppas forskare vid Uppsala universitet skapa en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot. ”Vår ambition är att påbörja kliniska studier inom fyra år, säger Magnus Essand, professor i genterapi.

Immunonkologi, att använda kroppens immunsystem mot cancersjukdomar, är ett vetenskapligt fält på stark frammarsch. År 2017 godkändes CAR T-celler vid behandling för lymfom och akut lymfatisk leukemi. Nu hoppas Magnus Essand och Di Yu, forskare vid Uppsala universitet, kunna utveckla tekniken till en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot.

– Metoden bygger på att utnyttja kroppens T-celler och deras förmåga att döda tumörer. Vår ambition är att extrahera dem ur patienten, tillföra en chimär antigenreceptor, CAR, med förmåga att selektivt identifiera glioblastomceller och återföra dem i kroppen. Att utveckla en CAR T-cellsprodukt är en omfattande process som vi påbörjade för flera år sedan, men resultaten är fortsatt lovande och vi går nu in i den sista prekliniska fasen, säger Magnus Essand, professor i genterapi.

Ett stort steg framåt togs i samarbete med SciLifeLabs Drug Discovery and Development Platform, (DDD), en nationell resurs som bistår landets forskare att utveckla nya substanser med utsikt att omsättas i framtida läkemedel. Det gemensamma projektet CAR T-cells for the treatment of Glioblastoma inleddes i december 2017 och resulterade nyligen i ett patent på en potentiell CAR T-bindning.

– Gruppen presenterade ett högkvalitativt projektupplägg som vår plattform har valt att prioritera hela vägen i mål. Att tillämpa vår kompetens inom antikroppar på CAR T-celler var en ny erfarenhet som gett oss betydelsefull kunskap inom avancerad cellterapi. Jag är personligen också mycket imponerad av forskargruppens engagemang och kommer att följa deras fortsatta arbete med stort intresse, konstaterar Vendela Parrow, projektledare vid DDD.

Med fokus på flexibilitet, utförlig dialog och effektiv problemlösning avslutades projektet 3 juni, efter två och ett halvt år som prioriterat projekt på DDD-plattformen. Vid ett möte i Uppsala Biomedicinskt centrum överlämnades ett symboliskt USB-minne, och båda parter betonade samarbetets synergieffekter och produktivitet.

– Att få tillgång till den expertis och teknik DDD tillhandahåller var direkt avgörande för oss att ta vårt arbete vidare. Att deras team genom hela processen även varit föredömligt tydliga i sin kommunikation kring gjorda framsteg har gjort det till en mycket lärorik tid, säger Tina Sarén, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

En antikropp som binder till ett tumörantigen som uttrycks av glioblastom togs fram och en chimär antigen receptor (CAR) skapades genom att koppla antikroppen till en T-cellsreceptor. T-celler som bär på CAR känner därmed igen och dödar glioblastomceller.

Härnäst ska Magnus Essand och Di Yu validera resultaten för fortsatt utveckling innan arbetet med att skapa ändamålsenliga vektorer vidtar. Med bibehållet tempo hoppas de kunna ta steget till kliniska studier inom de kommande fyra åren.

– Ytterst få framsteg har gjort kring behandling för Glioblastom. Tumören ger ofta upphov till svåra symptom och medianöverlevnaden efter diagnos är bara drygt ett år. Visionen att skapa ett botemedel känns alltjämt avlägsen, men jag hoppas att vi inom överskådlig framtid kommer att kunna erbjuda en terapi som bidrar till en såväl förlängd som kvalitativ överlevnad för Glioblastompatienter, säger Magnus Essand.

Magnus Alsne

Fakta

Forskargruppen utvecklar nya immunceller, så kallade CAR T-celler, och modifierade virus som kan förändra tumörers mikromiljö och förbättra utfallet för cancerimmunterapi.
SciLifeLabs DDD-plattform erbjuder stöd till akademiska forskare i Sverige som har idéer kring potentiella läkemedelskandidater.
DDD-plattformen erbjuder branschstandardinfrastruktur, expertis och strategiskt stöd i syfte att hjälpa projekt framåt i arbetet att skapa ett prekliniskt proof-of-concept.
Projekt kan fokusera på en terapeutisk human antikropp eller läkemedel bestående av små molekyler.

The post Ny forskning ger hopp om behandling för aggressiv hjärntumör appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Hjärntumör attackeras av kroppens eget försvar

June 8, 2020, 6:08 am

≫ Next: Article 5

≪ Previous: Ny forskning ger hopp om behandling för aggressiv hjärntumör

Anna Dimberg tittar på ett objektglas

– Vi hoppas vi kunna hitta sätt för immunsystemet att hjälpa till att få bukt med de här tumörerna, säger Anna Dimberg, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.Foto/bild: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Glioblastom är en svår typ av hjärntumör som idag inte går att bota. Anna Dimberg och Magnus Essand forskar om en metod att aktivera det egna immunförsvaret, genom att bygga ett ”boot camp” i hjärnan, där immunförsvarets T-celler tränas. Ett specialdesignat virus kan också hjälpa till att bekämpa tumören.

Hjärntumörer av typen glioblastom är otroligt aggressiva och än så länge finns det ingen behandling sin botar patienter.

– Kirurgi, strålning och kemoterapi är det som används, men det är inte tillräckligt eftersom tumörerna redan har hunnit sprida sig i hjärnan. Så därför hoppas vi kunna hitta sätt för immunsystemet att hjälpa till att få bukt med de här tumörerna, säger Anna Dimberg, som är docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Att aktivera immunförsvaret i hjärnan är dock inte helt lätt, eftersom hjärnan har en helt annan immunologi än resten av kroppen. De så kallade T-cellerna som kan attackera tumörer har svårt att ta sig in i hjärnan och den immunologiska reaktionen sätts inte igång lika effektivt.

– Hjärnan måste skydda sig själv från en stark inflammation eftersom svullnad inne i hjärnan är väldigt farligt. Så hjärnan måste vara skyddad. Det finns få immunceller som kan aktivera T-cellerna och i regel saknas också T-celler, säger Magnus Essand, som är professor vid samma institution.

Aktivera T-cellerna i hjärnan

Men just i det här fallet kan T-cellerna rädda liv och därför arbetar forskarna med att hitta vägar att få ett starkt immunsvar inne i hjärnan genom att aktivera T-cellerna och hjälpa dem att komma in i vävnaden.

Vanligtvis sker aktiveringen av immunförsvaret i lymfkörtlar. När det gäller hjärnan måste molekylerna som tumörcellerna uttrycker transporteras ned till lymfkörtlar i nackregionen för att man ska kunna få till en immunreaktion mot tumören.

– Immunförsvaret måste lära sig att känna igen tumören och det är en ganska ineffektiv transport till lymfkörtlarna. Det vi vill göra är att skapa en lymfkörtelliknande struktur i närheten av tumören i hjärnan, så att man ska kunna få ett immunsvar på plats, säger Anna Dimberg.

Magnus Essand liknar det vid ett fältsjukhus eller ett ”boot camp” för immunförsvarets T-celler som krigar mot tumören. Dessutom använder forskarna ett specialdesignat virus som en målsökare för att nå fram till hjärnan.– Virus utlöser ett starkt immunsvar. Vi jobbar med två olika typer av virus som båda har förmåga att leta sig upp till blodkärlen i hjärnan. Virusen för med sig byggmaterialet som behövs för att påbörja byggandet av det här fältsjukhuset eller boot campen. En annan fördel med dessa virus är att de kan infektera tumörcellerna, så att immunsystemet känner igen tumörcellerna ännu bättre.

– Vi vill också förändra blodkärlen i hjärnan så det blir lättare för T-celler att ta sig in i tumören. Vi angriper det här på flera olika sätt och har väldigt lovande resultat i våra djurstudier, så vi hoppas verkligen att det här är något man kommer att kunna använda i framtiden, säger Anna Dimberg.

Lång väg till färdig behandling

Det är dock lång väg kvar innan en sådan här behandling kan nå ut till vården. Förutom goda resultat i sina prekliniska studier, behöver forskarna vara säkra på att behandlingen inte ger oönskade biverkningar eller långvariga toxiska effekter. Magnus Essand har tidigare utvecklat virus som idag används för att behandla cancer på Akademiska sjukhuset så han vet att det är mycket som krävs innan forskningsresultaten når patienterna.

– Hela processen måste dokumenteras väldigt väl, innan man ansöka hos Läkemedelsverket och dessutom ska en etisk kommitté ge sitt godkännande. Läkemedelsverket har ett stort regelverk som måste följas och deras uppgift är att titta på säkerheten från patientens perspektiv och ställa kritiska frågor.

Förutom goda resultat i sina prekliniska studier, behöver forskarna vara säkra på att behandlingen inte ger oönskade biverkningar eller långvariga toxiska effekter. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Det gäller för forskarna att visa att behandlingen inte leder till farlig inflammation och att de nya strukturerna inte blir kvar i hjärnan efter att tumören är borta, vilket skulle leda till att det kvarstår en hyperreaktivitet i hjärnan.

– Vårt anslag sträcker sig fem år och det är nånstans där man kan tänka sig att vi har de data som krävs för att gå vidare till Läkemedelsverket. Först behövs det väldigt mycket grundforskning, konstaterar Anna Dimberg.

Det har visat sig att de lymfkörtelliknande strukturerna kan utvecklas i närheten av flera olika typer av cancer så intresset är stort inom forskarvärlden. Men än vet man väldigt lite om exakt hur de fungerar och hur den immunologiska aktiveringen sker.

– Det är mycket vi måste ta reda på under resans gång, så det är väldigt spännande även ur ett biologiskt perspektiv. Hoppet är förstås att det ska leda till något som kan vara till nytta för patienten, säger Anna Dimberg.

Annica Hulth

Fakta: Immunterapi mot hjärntumörer

Projektet “Breaking barriers to efficient immunotherapy of brain tumours“ har fått anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, med 31 500 000 kronor under fem år. Projektet startade i januari 2020 och leds av docent Anna Dimberg och professor Magnus Essand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet. Professor Bengt Westermark och professor Elisabetta Dejana vid samma institution medverkar också i projektet och bidrar med viktig expertis i neuroonkologi och blod-hjärn-barriärens biologi.

The post Hjärntumör attackeras av kroppens eget försvar appeared first on Onkologi i Sverige.

↧

Article 5

June 10, 2020, 12:14 am

≫ Next: Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

≪ Previous: Hjärntumör attackeras av kroppens eget försvar

TISDAG 3 NOVEMBER 12.00 – 12.45 (SV)

NU KAN DU ANMÄLA DIG
till denna webbföreläsning om hantering av immunrelaterade leverbiverkningar.
Under detta webinar kommer gastroenterologerna Erik Hertervig och Emma Nilsson
belysa varför patienter kan få leverbiverkningar av onkologisk immunterapi och hur
dessa kan hanteras.

Mer info och anmälan

The post appeared first on Onkologi i Sverige.

↧