Immunterapi öppnar nya möjligheter att behandla cancer. I Sverige finns ett flertal godkända läkemedel på området och det finns landstingsgemensamma nationella rekommendationer som pekar ut vilka patienter som ska ha behandlingarna. Men fortfarande når behandlingsrekommendationerna inte fullt ut i sjukvården. I ett samarbete vill sex ledande läkemedelsbolag på cancerområdet belysa några av de utmaningar som behöver lösas för att immunterapierna ska bidra med så mycket värde som möjligt i svensk cancervård.

Som ett första steg i samarbetet ordnade Amgen, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, MSD, Pfizer och Roche gemensamt ett seminarium i Almedalen med rubriken ”Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis?”

Viktig fråga visar enkät

Att frågan är viktig visar en enkät som gjorts med hälso- och sjukvårdspersonal samt politiker på landstingsnivå inför Almedalen. ”En av de stora och svåra frågorna som vi måste hantera i närtid”, var ett av svaren.

–Hur spridningen av de här läkemedlen kommer ut i landet är ett problem. Hur får man tillgång till alla typer av terapier på alla kliniker och ställen där cancerpatienter behandlas? Den frågan har vi inte löst, sade Kjell Bergfeldt, numera verksamhetschef på Skandionkliniken som samägs av de sju landsting som har universitetsjukhus, och tidigare verksamhetsutvecklare på RCC Stockholm/Gotland.

Få har erfarenhet av behandlingen

Ett annat problem är kompetensbristen, framhöll Kjell Bergfeldt.

– Det är få som har erfarenhet av den här typen av behandling, i första hand de som har varit med och bedrivit studier.

Liknande spår var Helena Ullgren, styrelseledamot i föreningen Sjuksköterskor i cancervård, inne på.

– Vissa av de här nya immunterapierna kommer ut baserade på fas 2-data, vi har inte jättemycket data på biverkningar och vi har inte någon systematisk uppföljning. Och då blir det ju också väldigt utmanande att på ett bra sätt ta hand om patienter som inte ingått i kliniska prövningar. Och det är ju ett proaktivt omhändertagande av biverkningar som ofta kan avgöra hur länge patienterna kan stå på behandlingen. Jag skulle önska mer uppföljning och systematik. Man ska också hinna skaffa kunskapen, och vara systematisk, konstaterade hon.

Peter Daneryd, förbundsdirektör för Skandionkliniken hävdade att mycket av svårigheterna handlar om ledarskapsutmaningar.

– Vi tenderar att göra problem av sådant som är nya behandlingsformer med fantastiska resultat, jämfört med 20-30 år bak i tiden.

Det handlar om förändringsledning, mod att leda i förändring och utveckling, något som borde genomsyra hälso- och sjukvården i större utsträckning, sade han.

Om seminariet

Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis?

Arrangör: Pfizer, Amgen, MSD, AstraZeneca, Roche, Bristol-Myers Squibb

Deltagare: Peter Daneryd, Förbundsdirektör, Skandionkliniken

Johan Ahlgren, Chef, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro

Kjell Bergfeldt, Styrelseledamot, Svensk onkologisk förening

Helena Ullgren, Styrelseledamot, Sjuksköterskor i cancervård

Emilie Orring, Regionråd, Region Uppsala (M)

Andreas Svahn, Regionråd, Region Örebro län (S)

The post Samarbete för att ge fler patienter tillgång till immunterapi appeared first on Onkologi i Sverige.

Kombination av tester kan förbättra prostatacancerdiagnostik
Ny forskning från Karolinska Institutet visar att blodtestet Stockholm3 tillsammans med magnetkameraundersökning och riktade vävnadsprov kan leda till en kraftig minskning av onödiga biopsier och diagnoser av ofarlig cancer, utan att behandlingskrävande cancer missas. Studien publiceras i European Urology.

Studien jämför män som genomgår vanlig klinisk praxis för upptäckt av prostatacancer med män som får lämna ett blodprov, det så kallade Stockholm3-testet, i kombination med vävnadsprovtagning som riktas med hjälp av resultat från en magnetkameraundersökning (MR).

Fler får rätt diagnos och behandling

Resultatet från studien visar att denna diagnostiska strategi minskade antalet vävnadsprover med 38 procent och antalet män som fick en diagnos med ofarlig sjukdom med 42 procent. Samtidigt hittades 10 procent mer behandlingskrävande cancer. Studien genomfördes i samarbete med urologmottagningar i Stockholm, Aleris Cancer Centrum i Oslo samt Sjukhuset i Vestfold, Tønsberg och inkluderar 532 män.

Tobias Nordström, foto: Carin Wesström

– Vi visar att man genom en kombination av Stockholm3-testet och riktad vävnadsprovtagning kan öka sannolikheten att män med behandlingskrävande cancer får korrekt diagnos, samtidigt som vi kraftigt minskar antalet män som behöver genomgå utredning med vävnadsprov. Det innebär att fler män får rätt diagnos och behandling, samtidigt som vi minskar obehag och risken för komplikationer, säger Tobias Nordström, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och prostatacanceransvarig specialistläkare vid Danderyds Sjukhus.

Diagnostiken behöver förbättras

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Varje år drabbas nästan 10 000 män av sjukdomen och 2 500 dör. Dagens kliniska praxis inkluderar ett så kallat PSA-prov där män med förhöjt PSA-värde i blodet genomgår en systematisk vävnadsprovtagning där 10-12 prover tas från prostatan. PSA-testet har dock länge varit omdebatterat eftersom det inte kan skilja mellan farlig och ofarlig cancer och dessutom missar många farliga cancrar.

Stockholm3-testet är en alternativ testmetod som kombinerar fem biomarkörer, över 100 genetiska markörer samt kliniska data (bland annat ålder, tidigare vävnadsprov, familjehistoria avseende prostatacancer) för att bättre bedöma risken för allvarlig prostatacancer.

– Den aktuella studien bekräftar våra tidigare resultat som visar på värdet med Stockholm3-testet som en del i diagnostiken av prostatacancer. Studier av den här typen har efterfrågats av Socialstyrelsen, säger Tobias Nordström.

Forskningen har finansierats av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Det strategiska forskningsprogrammet inom cancer vid Karolinska Instituet (StratCan), Karolinska Institutet och The Swedish e-Science Research Centre (SeRC).

Stockholm3-testet har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Thermo Fisher Scientific. Professor Henrik Grönberg, försteförfattare till denna studie, har patent på Stockholm3-testet och kan erhålla royalty från Thermo Fisher Scientific vid försäljning av testet. Även medförfattaren Martin Eklund står med på några av patentansökningarna.

Publikation

Prostate cancer diagnostics using a combination of the Stockholm3 blood-test and multiparametric magnetic resonance imaging.Henrik Grönberg, Martin Eklund, Wolfgang Picker, Markus Aly, Fredrik Jäderling, Jan Adolfsson, Martin Landquist, Erik Skaaheim Haug, Peter Ström, Stefan Carlsson, Tobias Nordström.
European Urology, 9 juli 2018

The post Kombination av tester kan förbättra prostatacancerdiagnostik appeared first on Onkologi i Sverige.

Neurokirurgiska kliniken visade poster i Amsterdam

Jard Svensson från forskarteamet vid postern i Amsterdam.

The post Neurokirurgiska kliniken visade poster i Amsterdam appeared first on Onkologi i Sverige.

Regeringen stöder prostatacancertester
Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer i Sverige. För att PSA-provtagningen (prostataspecifikt antigen) ska bli mer strukturerad och jämlik ger Regeringen 8,4 miljoner kronor till de regionala cancercentrumen. PSA-prover görs för att upptäcka prostatacancer och för att följa behandlingen. Detta beslut är ett steg på vägen mot screening.

The post Regeringen stöder prostatacancertester appeared first on Onkologi i Sverige.

Nationell handlingsplan ska stärka patientsäkerheten
Socialstyrelsen får i uppdrag att samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå. Myndigheten ska tillsammans med berörda aktörer utarbeta en nationell handlingsplan för hälso- och sjukvårdens arbete med ökad patientsäkerhet.

– Som patient ska du kunna känna dig trygg och säker när du vårdas i Sverige. Regeringen har under mandatperioden genomfört en rad insatser för att stärka patientsäkerheten och det är ett arbete som vi nu växlar upp ytterligare, säger socialminister Annika Strandhäll.

Varje år får cirka 110 000 patienter vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. 50 000 patienter drabbas av en vårdskada som medför förlängd sjukhusvistelse. De vanligaste skadetyperna är vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, trycksår och fallskador och merparten av dessa skador bedöms vara undvikbara.

Socialstyrelsen får med anledning av detta i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan på patientsäkerhetsområdet och att stödja insatser och implementeringen i hälso- och sjukvården. Syftet med handlingsplanen ska vara att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården.

Planen ska kunna användas av landsting, regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet.

Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 2 000 000 kronor under 2018. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2019.

The post Nationell handlingsplan ska stärka patientsäkerheten appeared first on Onkologi i Sverige.

Imfinzi receives positive EU CHMP opinion for locally- advanced, unresectable non-small cell lung cancer

Recommended marketing authorisation for patients whose tumours express PD-L1 on ≥1% of tumour cells

Imfinzi is the first immunotherapy recommended for approval for the treatment of locally-advanced, unresectable NSCLC

AstraZeneca and MedImmune, its global biologics research and development arm, today announced that the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency has adopted a positive opinion, recommending a marketing authorisation of Imfinzi (durvalumab) for the treatment of locally-advanced, unresectable non-small cell lung cancer (NSCLC) in adults whose tumours express PD-L1 on ≥1% of tumour cells and whose disease has not progressed following platinum-based chemotherapy and radiation therapy (CRT). The recommendation is based on the progression-free survival (PFS) and overall survival (OS) primary endpoints of the Phase III PACIFIC trial, and post-hoc subgroup analyses by PD-L1 expression requested by the CHMP.

Sean Bohen, Executive Vice President, Global Medicines Development and Chief Medical Officer at AstraZeneca, said: “The CHMP positive opinion brings European patients closer to having a treatment following chemoradiation therapy. There have been no new treatments in this setting for decades. With approximately a third of European non-small cell lung cancer patients presenting with this stage of disease, we are excited by this potential new standard of care in this curative-intent setting.”

In the PACIFIC trial, Imfinzi demonstrated a statistically-significant and clinically-meaningful improvement in PFS and OS in “all-comer” patients. The recommended label reflects most of the patients in the trial with a known PD-L1 status.

Overall survival results from the PACIFIC trial will be presented at a forthcoming medical meeting.

The positive opinion from the CHMP will now be reviewed by the European Commission, which has the authority to approve medicines for the 28 European Union member countries plus Iceland, Norway and Liechtenstein. Earlier this year, Imfinzi was approved for unresectable, Stage III NSCLC in the US, Canada, Switzerland, India, Japan and Brazil based on the Phase III PACIFIC trial. In addition to the EU, other global health authority reviews and submissions are ongoing.

About Stage III NSCLC

Stage III (locally advanced) NSCLC is commonly divided into three sub-categories (IIIA, IIIB and IIIC), defined by how much the cancer has spread locally and the possibility of surgery. Stage III disease is different from Stage IV disease, when the cancer has spread (metastasised) to distant organs, as Stage III is currently treated with curative intent.

Stage III NSCLC represents approximately one-third of NSCLC incidence and was estimated to affect around 105,000 patients in the top-eight countries (China, France, Germany, Italy, Japan, Spain, UK, US) in 2017. The majority of Stage III NSCLC patients are diagnosed with unresectable tumours. No new treatments beyond chemoradiation therapy, followed by active surveillance to monitor for progression, have been available to patients for decades.

About PACIFIC

The PACIFIC trial is a randomised, double-blinded, placebo-controlled, multi-centre trial of Imfinzi as treatment in ‘all-comer’ patients (i.e. regardless of PD-L1 status) with unresectable, Stage III NSCLC whose disease has not progressed following platinum-based chemotherapy and radiation therapy (CRT).

The trial is being conducted in 235 centres across 26 countries involving 713 patients. The primary endpoints of the trial are PFS and OS, and secondary endpoints include landmark PFS and OS, objective response rate, and duration of response.

About Imfinzi

Imfinzi (durvalumab) is a human monoclonal antibody that binds to PD-L1 and blocks the interaction of PD-L1 with PD-1 and CD80, countering the tumour’s immune-evading tactics and releasing the inhibition of immune responses.

Imfinzi is approved for unresectable, Stage III NSCLC in the US, Canada, Switzerland, India, and Japan based on the Phase III PACIFIC trial.

As part of a broad development programme, Imfinzi is also being tested as a monotherapy and in combination with chemotherapy, radiation therapy, small molecules, and tremelimumab, an anti-CTLA4 monoclonal antibody, as a first or second-line treatment for patients with NSCLC, small cell lung cancer, locally-advanced or metastatic urothelial carcinoma, head and neck cancer and other solid tumours.

The post Imfinzi får positiv opinion för lokalt avancerad icke-resekterbar NSCLC appeared first on Onkologi i Sverige.

Optimal treatment in SCCHN – present and future
Dr. Christophe Le Tourneau ger en översikt om behandling av patienter med SCCHN.
Webinaret hålls på engelska och är avsett för personal inom Hälso- och Sjukvård (HCP).

Mer info och anmälan

The post Optimal treatment in SCCHN – present and future appeared first on Onkologi i Sverige.

Ny metod avslöjar cellers utveckling

Forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en teknik för att fånga dynamiska processer i enskilda celler. Förutom att studera sjukdomsprocesser kan metoden användas för att i detalj observera hur specialiserade celltyper bildas under embryonalutvecklingen.

(Gioele La Manno med Sten Linnarsson springandes i bakgrunden): ”Den nya tekniken kan liknas vid en stillbild tagen med lång exponering, där stillastående föremål blir skarpa medan de som är i rörelse blir suddiga. Foto: Stefan Zimmerman”

Kroppens organ är sammansatta av olika celler som ger varje organ dess unika funktion. Hjärnan, exempelvis, består av hundratals olika typer av nervceller medan njuren har specialiserade celler för att filtrera blodet, och hjärtat har särskilda muskelceller med pacemakerfunktion. Organen bildas under embryonalutvecklingen genom en process av gradvis specialisering. Det befruktade ägget delar sig och allt eftersom fler celler bildas, börjar de anta alltmer specifika funktioner. Liknande processer pågår också i tumörer, som med tiden utvecklas till ett slags organ med kärl och stödjeceller som hjälper tumören att växa.

Det som avgör varje cells unika funktion är vilka gener som är aktiva i just den cellen. I nervceller aktiveras till exempel gener som styr elektriska impulser, medan muskelceller använder gener för motorproteiner. Svenska och internationella forskare har på senare år utvecklat metoder för att studera genaktivitet i enskilda celler och på så vis kartlägga sammansättningen av celler i komplexa vävnader. Nackdelen med metoderna är att de är destruktiva. För att mäta genaktivitet i enskilda celler måste cellen förstöras och dess innehåll analyseras, vilket gör det svårt att studera dynamiska förlopp.

– Man kan likna det vid en stillbild där all rörelse är frusen. Nu har vi utvecklat en ny metod som mäter inte bara geners aktivitet, utan även förändringar i genaktiviteten, i enskilda celler. Det blir i stället som en stillbild tagen med lång exponering; i en sådan bild kommer stillastående föremål att vara skarpa, medan de som är i rörelse blir suddiga. Föremål som rör sig snabbt blir suddigare, och rörelsens riktning avslöjas av suddighetens riktning, förklarar Sten Linnarsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudförfattare.

Metoden utnyttjar det faktum att när gener aktiveras, så bildas en serie av RNA-molekyler i en viss ordning. Genom att särskilja dessa molekyler kan forskarna avgöra om en gen just har aktiverats, eller om den till exempel är på väg att stängas av.

– Denna nya metod gör det möjligt att observera i detalj hur specialiserade celltyper bildas under embryonalutvecklingen, även i mänskliga embryon. Den kan också användas för att studera dynamiska sjukdomsprocesser, som tumörbildning, sårläkning och immunsvar, säger Sten Linnarsson.

Studien genomfördes i nära samarbete med Peter Kharchenkos forskargrupp vid Harvard Medical School i USA. Forskningen finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Wellcome Trust, Centrum för innovativ medicin (CIMED), Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet, Hjärnfonden, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Cancerfonden, Karolinska Institutet samt National Institutes of Health (NIH) och National Science Foundation (NSF) i USA.

Publikation: ”RNA velocity of single cells”. Gioele La Manno, Ruslan Soldatov, Amit Zeisel, Emelie Braun, Hannah Hochgerner, Viktor Petukhov, Katja Lidschreiber, Maria E. Kastriti, Peter Lönnerberg, Alessandro Furlan, Jean Fan, Lars E. Borm, Zehua Liu, David van Bruggen, Jimin Guo, Erik Sundström, Gonçalo Castelo-Branco, Patrick Cramer, Igor Adameyko, Sten Linnarsson, Peter V. Kharchenko. Nature, online 8:e augusti 2018, doi: xxx

Sten Linnarsson, professor (Foto: Stefan Zimmerman)

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Mobil: +1 718 744 8186

E-post: Sten.Linnarsson@ki.se

The post Ny metod avslöjar cellers utveckling appeared first on Onkologi i Sverige.

Ytterligare ett positivt CHMP-utlåtande för Keytruda (pembrolizumab)
Keytruda (pembrolizumab) i kombination med pemetrexed och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling vid spridd icke-småcellig lungcancer ökade totalöverlevnaden jämfört med behandling med enbart pemetrexed och platinabaserad kemoterapi i fas 3-studien Keynote-189.

MSD, känt som Merck & Co. inc. i USA och Kanada, meddelar att Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har gett positivt CHMP-utlåtande för PD-1-hämmaren pembrolizumab i kombination med pemetrexed och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling vid spridd icke-småcellig lungcancer hos vuxna oavsett PDL-1-uttryck. Detta bygger på kliniska data för totalöverlevnad och progressionsfri överlevnad från fas 3-studien Keynote-189. Det finns i dagsläget ingen PD1-hämmare som är godkänd för användning i kombination med kemoterapi i Europa. MSD har tidigare rapporterat huvudresultaten för Keynote-189. Läs mer här.

”Det känns positivt att kombinationsbehandling med Keytruda har påvisat signifikant överlevnadsvinst jämfört med gängse standardbehandling för patienter med generaliserad icke-småcellig lungcancer. Vi ser med tillförsikt fram mot att denna behandling inom kort ska kunna bli tillgänglig även för patienter i Sverige”, säger Thomas Walz, onkolog och medicinsk direktör inom onkologi för MSD Norden och Baltikum.

CHMP gav även ett positivt utlåtande för pembrolizumab som monoterapi vid behandling av återkommande eller spridd huvud- och halscancer hos vuxna med PDL-1-uttryck över 50 procent som tidigare fått platinabaserad kemoterapi. Beslutet baseras på fas-3 studien Keynote-040.

De två rekommendationerna från CHMP ska nu ses över av EU-kommissionen för beslut om marknadstillstånd inom EU. Slutgiltigt beslut väntas under början av hösten 2018.

Läs mer i det amerikanska pressmeddelandet

The post Ytterligare ett positivt CHMP-utlåtande för Keytruda (pembrolizumab) appeared first on Onkologi i Sverige.

The post Regeringen ger medalj för arbete med cancervården appeared first on Onkologi i Sverige.

De nya effektivare cancermedicinerna förlänger livet för många. Men de ­positiva effekterna kan bara ses hos en mindre andel av patienterna. Nya siffror visar att hälften av patienterna inte hjälps av behandlingen. Samhället måste ta ett större ansvar för att patienterna får en individualiserad behandling med högre verkningsgrad än i dag, skriver fem cancerexperter.

The post DN Debatt. ”Nya dyra cancermediciner utan verkan för de flesta” appeared first on Onkologi i Sverige.

Nyupptäckt cellskelett gynnar cancerutveckling

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt ett cellskelett som ger struktur åt mitokondrierna, cellens energifabriker. Skelettet är nödvändigt för mitokondriernas funktion, men forskarna fann även att cancerceller utnyttjar skelettet för att kunna bibehålla sin cellandningsförmåga – och därigenom överleva.

– Det cellskelett vi upptäckte i mitokondrierna fungerar ungefär som ett armeringsnät och hjälper till att bibehålla cellens uppbyggnad och bidrar till stabiliteten i cellens olika rum. Det gör att olika molekyler lättare kan ta sig runt i cellen, säger Maria Alvarado Kristensson, docent och forskare i molekylär patologi vid Lunds universitet.

Maria Alvarado Kristensson

Det var när forskarna i mikroskop studerade proteinet gamma-tubulin, som är viktigt för cellens livscykel, som de reagerade på att proteinet fanns på så många olika ställen i de tumörceller de studerade.

– Gamma-tubulin är ett ”klistrigt” protein och en del trodde först därför att det vi såg i mikroskopet var en kontaminering, en slags förorening, av proverna. Men det stämde inte för när vi tog bort det här proteinet från cellen, så dog den. Det kunde alltså inte enbart vara en kontaminering, utan något som har en viktig funktion för cellens överlevnad.

Det forskarna såg var i själva verket det hitintills okända cellskelettet.

Forskarna visade också att gamma-tubulinet är involverat i mer än att etablera cellskelettet åt mitokondrierna. Mitokondrierna använder även proteinet för att bygga vägar inuti cellen som kopplar samman cellkärnan och cellinnehållet med insidan av mitokondrierna. Vägarna används bland annat för att transportera molekyler in och ut ur mitokondrierna.

Forskarna tror att en av gamma-tubulinets funktioner är att underlätta för andra proteiner och molekyler att röra sig i membranet, en rörelse som är nödvändig för tillverkning av energi och som i slutändan påverkar cellens andningsförmåga.

– Det är sedan tidigare känt att gamma-tubulin spelar en betydande roll vid tumörutveckling och många tumörer har förhöjda värden av gamma-tubulin, vilken gynnar deras överlevnad. Att vi nu sett att proteinet även är involverat i att bygga upp mitokondriernas skelett och att cellen utan detta skelett dör, kan ha betydelse när man utvecklar nya strategier mot cancer, menar Maria Alvarado Kristensson, som tillsammans med sin forskargrupp försöker utveckla nya läkemedel mot cancer som riktas just mot gamma-tubulin.

Publikation
The GTPase domain of gamma-tubulin is required for normal mitochondrial function and spatial organization.
Nature Communications Biology, online maj 2018, DOI: doi.org/10.1038/s42003-018-0037-3

Kontakt
Maria Alvarado Kristensson, docent molekylär patologi, Institutionen för Translationell Medicin, Lunds universitet, 040-33 83 91, maria.alvarado-kristensson@med.lu.se

The post Nyupptäckt cellskelett gynnar cancerutveckling appeared first on Onkologi i Sverige.

Faktum är att redan i dag åtföljs många nya cancerläkemedel av ett särskilt diagnostiskt test som syftar till att visa vilka patienter som kan förväntas få effekt av läkemedlet, skriver Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen.

The post Replik DN Debatt. ”Snabb utveckling mot alltmer avancerad cancerdiagnostik” appeared first on Onkologi i Sverige.

The post Opdivo EU-godkänt som adjuvant behandling för patienter med malignt melanom appeared first on Onkologi i Sverige.

Ledande personer inom Regionala Cancercentra har genom åren aktivt motarbetat införandet av effektiva cancerläkemedel, vilket lett till katastrofala följder, skriver cancerforskarna Jonas Bergh, Johan Hansson och Nils Wilking.

The post Replik DN Debatt. ”Införandet av effektiva cancermediciner har motarbetats” appeared first on Onkologi i Sverige.

Pelgraz – en pegylerad G-CSF-biosimilar – är det senaste tillskottet i Accord Healthcares portfölj med drygt 30 cancerbehandlingar i Europa
Efter godkännande för försäljning kan Accord Healthcare bli först med att lansera pegfilgrastim i Europa

Accords biosimilar Pelgraz (pegfilgrastim) har fått positivt utlåtande från EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel (CHMP). Pelgraz är en pegylerad granulocytkolonistimulerande faktor (G-CSF) indicerad för att minska varaktigheten av neutropeni och incidensen febril neutropeni i vuxna patienter som genomgår cytostatikabehandling och kan bli den första pegfilgrastimbiosimilaren på marknaden i Europa. Världshälsoorganisationen anser att G-CSF är mycket viktiga på grund av effekterna på febril neutropeni.

Neutropeni är fortfarande en av de vanligaste anledningarna till minskad eller senarelagd dosering av cytostatika, vilket försämrar överlevnadsutfall och livskvalitet för patienterna. G-CSFS administreras felaktigt i 42 % av cytostatikacyklerna vid daglig behandling. Långverkande pegfilgrastim har visats kunna minska siffran väsentligt, till bara 8 %.

Dr Cornes, Consultant Oncologist, Bristol, ”Pegfilgrastim är ett fantastiskt läkemedel. Tack vare det kan kemoterapi ges vid rätt tidpunkt och vid rätt dos och därmed ge patienterna den bästa möjligheten till en okomplicerad behandling. Det ges som en singelinjektion vid varje cytostatikacykel och erbjuder doserings- och följsamhetsmässiga fördelar jämfört med första generationens kortverkande filgrastim – något som resulterar i verkliga förbättringar för patienterna”.”

Binish Chudgar, Vice Chairman och Managing Director för Intas Group: ”Accord lanserade sin första europeiska biosimilar, Accofil (filgrastim), år 2015. Sedan dess har produkten använts över 2 miljoner gånger. Vårt fokus på att registrera bioläkemedel i Europa har gjort att vi lyckats bli först att få ett positivt CHMP-utlåtande för biosimilaren pegfilgrastim”.

Intas/Accord tillverkar Pelgraz i sin egen toppmoderna produktionsanläggning. Företaget har djupgående erfarenhet av biosimilara läkemedel och hade under 2017 det näst högsta antalet biosimilarer under utveckling i fas III i världen. Detta återspeglar vår strategi med ett långvarigt engagemang i utveckling, forskning och tillverkning när det gäller biosimilara läkemedel.

CHMPs positiva utlåtande baserades på Pelgraz solida kliniska utvecklingsprogram, som underbyggde dess biosimilaritet med Neulasta®. Pelgraz är studerad i en randomiserad, dubbelblindad PK/PD-fas-I-studie på friska frivilliga och i en fas III-studie på patienter med bröstcancer (stadium IIa, IIb eller IIIa) som behandlades med TAC (docetaxel, doxorubicin, cyclofosfamid).

The post Pelgraz (pegfilgrastim) har fått grönt ljus av CHMP appeared first on Onkologi i Sverige.

Slutreplik DN Debatt. Anders Blanck, vd för LIF, skriver i sin replik att det är svårt att förhålla sig till de data vi publicerat då vi ännu inte publicerat dem i någon vetenskaplig tidskrift. Det är lite överraskande och borde inte skymma huvudproblemet eftersom liknande data finns i nästan alla studier som publicerats och som legat till grund för godkännanden av nya ”målinriktade” läkemedel där det finns prediktiva markörer, skriver fem företrädare för cancervården.

The post Repliker. ”Forskningen visar att de nya medicinerna har låg verkningsgrad” appeared first on Onkologi i Sverige.

Behandling vid svår halsbränna förebygger cancer

Medicinsk eller kirurgisk behandling av svår halsbränna förebygger cancer i matstrupen, visar en studie vid Karolinska Institutet med närmare en miljon nordiska patienter. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Oncology.

Sjuklig grad av halsbränna och sura uppstötningar (reflux) drabbar 10-20 procent av den vuxna befolkningen. Långvarig och svår reflux är den största riskfaktorn för cancer i matstrupen (av typen adenocarcinom), som är en aggressiv och svårbehandlad cancer.

Reflux behandlas oftast med medicin som gör magsäcksinnehållet mindre surt, vilket oftast tar bort eller minskar symtomen. Ett alternativ är operation (antirefluxkirurgi), som hindrar magsäcksinnehållet att komma upp i matstrupen. Tidigare studier har inte entydigt visat att dessa behandlingar förebygger matstrupscancer, men studierna har inte varit tillräckligt stora och haft tillräckligt lång uppföljningstid för att säkra slutsatser ska kunna dras om eventuellt långsiktigt cancerförebyggande effekter.

I den aktuella studien använde sig forskarna av hälsodataregister från de fem nordiska länderna mellan 1964 och 2014. Av studiens drygt 940 000 patienter med reflux, hade cirka 895 000 fått medicinsk behandling och av dessa drabbades knappt 2 370 patienter (0,3 procent) av cancer i matstrupen under uppföljningen. Riskökningen för cancer i matstrupen minskade över tid efter behandlingen och var borta 15 år eller senare hos de som medicinerat jämfört med den motsvarande befolkningen.

Av de drygt 48 400 patienter som genomgått antirefluxkirurgi utvecklade 177 (0,4 procent) cancer i matstrupen under uppföljningen. Risken för matstrupscancer sjönk tydligt även i denna grupp och var på samma nivå som med den motsvarande befolkningens 15 år eller senare efter operationen.

När patienterna med reflux som opererats jämfördes med de med reflux som medicinerats hade de opererade patienterna en något högre risk för matstrupscancer under hela uppföljningstiden, men riskökningen ökade inte över tid. Detta förklaras troligen av att de hade en mer allvarlig reflux från början.

– Resultaten visar att effektiv medicinsk eller kirurgisk behandling av reflux förebygger cancer i matstrupen. Men eftersom den enskilda individens risk att utveckla matstrupscancer är låg, även hos den som har refluxsjukdom, ska inte resultaten motivera behandling mot reflux enbart som cancerförebyggande åtgärd. Refluxsjukdomens symtom och komplikationer bör även i fortsättningen styra behandlingen, säger John Maret-Ouda, läkare och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

John Maret Ouda, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Fotograf: Mehrdad Modiri

Han påpekar dock att för den mindre andel personer med svår reflux i kombination med andra riskfaktorer för matstrupscancer som fetma, manligt kön och hög ålder, kan effektiv och kontinuerlig medicinsk behandling eller operation mot reflux rekommenderas.

– Tidigare forskningsresultat har visat dålig cancerpreventiv effekt av antirefluxkirurgi. Skillnaden nu är att vi för första gången kan visa statistiskt säkerställda resultat, då vi har en tillräckligt stor studie med lång uppföljningstid på över 15 år efter operation, säger Jesper Lagergren, överläkare och professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som lett studien.

Jesper Lagergren, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Fotograf: Privat

Forskningen finansierades av Nordic Cancer Union, Vetenskapsrådet och Cancerfonden.

Publikation: ”The risk of esophageal adenocarcinoma following antireflux surgery in the five Nordic countries”. John Maret-Ouda, Karl Wahlin, Miia Artama, Nele Brusselaers, Martti Färkkilä, Elsebeth Lynge, Fredrik Mattsson, Eero Pukkala, Pål Romundstad, Laufey Tryggvadóttir, My von Euler-Chelpin, Jesper Lagergren. JAMA Oncology, online 23 augusti 2018, doi: 10.1001/jamaoncol.2018.3054.

För mer information, kontakta:

John Maret-Ouda, läkare, forskare
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Mobil: 070-349 15 52
E-post: john.maret-ouda@ki.se

Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 08-5177 60 12, 070-227 40 88
E-post: jesper.lagergren@ki.se

The post Behandling vid svår halsbränna förebygger cancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Nytt diagnosverktyg för komplicerade cancerfall

Bättre behandling vid svårdiagnostiserad cancer väntas bli följden av ett nytt diagnosverktyg utvecklat av cancerforskare vid Sahlgrenska akademin och läkare på universitetssjukhuset. I fokus för deras studie, publicerad i tidskriften JCO Precision Oncology, står en enskild lungcancerpatient.

– Vi tror att analysmetoderna som använts ganska omedelbart får stor betydelse för att hjälpa patienter som saknar korrekt cancerdiagnos, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi och föreståndare för Sahlgrenska Cancer Center.

Jonas Nilsson. Foto: Elin Lindström Claessen

Patienten kom till Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en lungcancer som återkommit flera gånger, trots olika behandlingar på sjukhus. Patienten avled i sin sjukdom men bidrog före sin död med ett flertal biopsier till forskningen.

Nyckeln till en korrekt diagnos i det aktuella fallet visade sig vara att i detalj utröna och definiera tumörens karaktär och ursprung, som inte rimmade med den kliniska bilden. Vägen dit gick via ett stort antal undersökningar och analyser före och efter patientens bortgång.

Överraskande resultat av analyserna

Det omfattande analysarbetet bjöd under resans gång på många överraskningar. En av dem var tumörens starka tillväxt när en biopsi förts in under huden på möss. En annan analys visade att det inte handlade om en traditionell lungcancer, snarare en neuroendokrin (hormonproducerande) cancer. Tumören visade sig också ha en oväntad mutation i en speciell cancergen kallad BRAF, som är vanligt förekommande vid hudcancerformen malignt melanom.

– Det mest anmärkningsvärda med detta var att det innebar att patienten kunde behandlas med så kallade BRAF-hämmare, som hade effekt och också gjorde att patientens tumör krympte. Även patientens tumör som växte i mössen växte långsammare när mössen behandlades med BRAF-hämmare. Men tyvärr återkom tumören efter ett halvt år, och patienten avled, säger Jonas Nilsson.

Bilder förstärktes av den så kallade mutationssignaturanalys som gjordes, och visade att tumören i själva verket hade sitt ursprung i en mutation i patientens hud, förklarar Joakim Karlsson, doktorand i bioinformatik och en av tre försteförfattare.

– När solens UV-ljus träffar hudceller så uppkommer ett mycket karaktäristiskt mutationsmönster vid lagningen av UV-inducerad DNA-skada. Alla biopsier från patienten som vi hade analyserat hade detta mönster, säger han.

Kan öppna för annan behandling

En jämförelse med RNA-sekvenseringsdata från 9 000 tumörer i databasen The Cancer Genome Atlas (TCGA), visade att biopsierna från lungcancern hade över 90 procents likhet med malignt melanom.

Värdet av att tillämpa många olika avancerade och moderna analyser på mer komplicerade tumörer, för att kunna ge rätt behandling, betonas av Joakim Karlsson och övriga två försteförfattae, Roger Olofsson Bagge och Akif Demir, kirurg respektive patolog på universitetssjukhuset.

Många behandlingar är godkända av Läkemedelsverket för en viss diagnos, men inte för en annan. Korrigering av en diagnos kan därför leda till att patienten med komplicerad cancer plötsligt får tillgång till en annan och mer adekvat behandling.

Titel: Mutational Signature and Transcriptomic Classification Analyses as the Decisive Diagnostic Tools for a Cancer of Unknown Primary; http://ascopubs.org/doi/10.1200/PO.18.00002

Kontakt: Jonas Nilsson 0730 27 30 39; jonas.a.nilsson@surgery.gu.se

The post Nytt diagnosverktyg för komplicerade cancerfall appeared first on Onkologi i Sverige.

EU-kommissionen godkänner Novartis’ CAR-T-cellbehandling Kymriah (tisagenlecleucel)

Tisagenlecleucel är den första CAR-T-celleterapi som godkänns av EMA för behandling av två olika former av blodcancer. EU-godkännandet baseras på de första globala CAR-T-registreringsstudierna med patienter från åtta europeiska länder och är produkten av ett unikt samarbete mellan Novartis och University of Pennsylvania i USA. Tisagenlecleucel är en engångsbehandling och innebär att två patientgrupper med stora medicinska behov snart kan få tillgång till ett nytt behandlingsalternativ.

– Det är viktigt att vi kan erbjuda CAR-T-cellbehandling här i Sverige inom kliniska studier och som standardbehandling i högspecialiserad vård, säger Stephan Mielke, Professor på Karolinska Institutet och chef på patientområde cellterapi och allogen stamcellstransplantation på Karolinska Universitetssjukhuset som behandlat patienter med Tisagenlecleucel, tidigare CTL019, inom JULIET studien på Universitet Würzburg i Tyskland.

Tisagenlecleucel, tidigare CTL019, är godkänd av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, för behandling av barn och unga vuxna upp till 25 år med akut lymfatisk B-cellsleukemi, ALL, som är refraktär eller relapserande efter stamcellstransplantation eller efter två eller fler återfall. Godkännandet omfattar också behandling av vuxna med relapserande eller refraktärt (r/r) diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, efter minst två systemiska behandlingar.

Tisagenlecleucel är en engångsbehandling som använder patientens egna T-celler för att bekämpa cancern. Behandlingen är den första i sitt slag att godkännas inom två olika indikationer och har utvecklats i samarbete med University of Pennsylvania i USA1.

Tisagenlecleucel har erhållit särläkemedelstatus och är en av de första terapierna att godkännas inom EMA:s program PRIority MEdicines (PRIME) som startats för att förbättra stödet till läkemedelsutveckling inom områden med särskilt stora medicinska behov.

Om tisagenlecleucel

Tisagenlecleucel är en levande medicin som tillverkas specifikt för varje patient genom att omprogrammera patientens egna immunceller. Behandlingen innehåller den kostimulerande domänen 4-1BB, som spelar stor roll i aktiveringen av behandlingen, förbättring av cellutvecklingen och en varaktig aktivitet hos cellerna som bekämpar cancern.

Om ALL och DLBCL

Både ALL och DLBCL är aggressiva cancerformer där det råder stort behov av nya behandlingsalternativ för de patienter som inte svarar på standardbehandling. I Europa utgör ALL cirka 80 procent av leukemifallen bland barn3och för de patienter som får återfall efter standardbehandling är prognosen dålig2. Den låga överlevnaden hos återfallspatienterna, trots insättning av ett flertal behandlingar, som kemoterapi, strålning, målinriktad behandling och stamcellstransplantation understryker behovet av nya behandlingsalternativ.

DLBCL är den vanligaste formen av non-Hodgkins lymfom, vilket innebär att den utgör cirka 40 procent av alla fall av sjukdomen4. För patienter som får återfall eller som inte svarar på den inledande behandlingen är behandlingsalternativen med varaktig effekt få. Dessutom är överlevnaden låg för merparten av patienterna, eftersom de antingen inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation (ASCT), eller för att tidigare behandling med kemoterapi eller ASCT inte haft effekt5.

Om Fas II-studien ELIANA

EU-godkännandet av tisagenlecleucel för behandling av r/r B-cells ALL hos barn och unga vuxna är baserat på den pivotala Fas II-studien ELIANA. Studien genomfördes i samarbete med University of Pennsylvania och Children’s Hospital of Philadelphia på 25 olika centra i USA, Kanada, Australia, Japan, Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge och Spanien.

Studien omfattade 75 patienter som behandlades med tisagenlecleucel. Vid uppföljningen efter tre månader eller mer var 81 procent av patienterna i remission (95% CI: 71% – 89%) varav 80 procent av dem fortfarande var i remission efter sex månader.

Sextio procent av patienterna nådde komplett remission (CR) och 21 procent nådde komplett remission med inkomplett återhämtning av blodvärden (CRi). Av dessa patienter var det ingen som hade något mätbart tecken på sjukdom i benmärgen (så kallad minimal residual disease, MRD)1.

Överlevnaden (OS) var 90 procent efter sex månader, och 76 procent efter tolv månader. Mediantiden för överlevnad var 19,1 månader (95% CI: 15.2 – NE).

I ELIANA, fick 47 procent av patienterna biverkningen cytokinfrisättningssyndrom (CRS) av grad 3-4.De fall av CRS som uppkom hanterades enligt de globala riktlinjerna på kvalificerade behandlingscentra där personalen har fått utbildning i säker administrering av tisagenlecleucel samt i övervakning av patienterna.Två dödsfall inträffade inom 30 dagar efter infusion med tisangenlecleucel; ett på grund av progredierande cancersjukdom med CRS och ett på grund av intrakraniell blödning.

Inom åtta veckors behandling upplevde 13 procent av patienterna neurologiska biverkningar av grad 3 eller 4. De vanligaste allvarliga (grad 3 eller 4) neurologiska händelserna var encefalopati och / eller delirium. Allvarlig (grad 3 eller 4) feberneutropeni och infektion inträffade hos 36 respektive 44 procent av patienterna1.

Om Fas II-studien JULIET

EU-godkännandet av tisagenlecleucel för behandling av r/r DLBCL är baserat på den pivotala Fas II-studien JULIET. Studien genomfördes i samarbete med University of Pennsylvania på 27 olika centra i USA, Kanada, Australien, Japan, Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge och Nederländerna.

I studien ingick 93 patienter som följdes upp i minst tre månader eller avbröt studien tidigare. Behandling med tisagenlecleucel resulterade i en total svarsfrekvensen (ORR) på 52 procent (95% CI, 41% – 62%); 40 procent uppnådde komplett respons (CR) och tolv procent uppnådde partiell respons (PR).

Sannolikheten för progressionsfri överlevnad under sex respektive tolv månader var 68 respektive 65 procent, och medianen för responsens varaktighet var ännu inte uppnådd när data sammanställdes, vilket indikerar att responsen är stabil1. Tolv månader efter behandlingen var överlevnaden 49 procent och medianöverlevnaden var 11,7 månader bland alla patienter som fått behandling (n=111) (95% CI, 6.6-NE).

I JULIET upplevde 22 procent av alla behandlade patienter grad 3 eller 4 CRS inom åtta veckor efter infusion med tisagenlecleucel, enligt definitionen i Penn Grading Scale, en skala för klassificering av CRS. De fall av CRS som uppkom hanterades enligt de globala riktlinjerna på kvalificerade behandlingscentra där personalen har fått utbildning i säker administrering av tisagenlecleucel samt i övervakning av patienterna. Tolv procent hade neurologiska biverkningar av grad 3 eller 4, som hanterades med understödjande vård. Grad 3 eller 4 cytopenier som varade i mer än 28 dagar rapporterades baserat på laboratoriefynd och inkluderade trombocytopeni (41%), lymfopeni (28%), neutropeni (24%), leukopeni (21%) och anemi (14%), grad 3 eller 4 infektioner och grad 3 eller 4 febril neutropeni uppträdde hos 32 procent respektive 15 procent av patienterna1.

Referenser

1. Kymriah (tisagenlecleucel) Summary of Product Characteristics (SmPC), 2018.
2. Ronson, A., Tvito, A., Rowe, JM., “Treatment of Relapsed/Refractory Acute Lymphoblastic Leukemia in Adults.” Current Oncology Reports, 2016 Jun;18(6):39. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27207612. Accessed August 2018.
3. World Health Organization and European Environment and Health Information System, ”Incidence of Childhood Leukaemia.” December 2009. Available at: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0005/97016/4.1.-Incidence-of-childhood-leukaemia-EDITED_layouted.pdf. Accessed August 2018
4. World Health Organization. Diffuse large B-cell lymphoma. Review of cancer medicines on the WHO list of essential medicines. Aailable at: http://www.who.int/selection_medicines/committees/expert/20/applications/DiffuseLargeBCellLymphoma.pdf. Accessed August 2018.
5. Crump M, Neelapu S, Farooq U, Van Den Neste E, Kuruvilla J et al. (2017) Outcomes in refractory diffuse large B-cell lymphoma: results from the international SCHOLAR-1 study. Blood. E-pub ahead of print August 03. doi: https://doi.org/10.1182/blood-2017-03-769620. Accessed August 2018.

The post EU-kommissionen godkänner Novartis’ CAR-T-cellbehandling Kymriah (tisagenlecleucel) appeared first on Onkologi i Sverige.