Studie visar att Keytruda® (pembrolizumab) som kombinationsbehandling ger signifikant förbättrad totalöverlevnad och progressionsfri överlevnad som första linjens behandling vid avancerad eller spridd njurcellscancer. Pembrolizumab är den första immunterapin som visat dessa resultat.

Den pivotala fas 3 studien, Keynote-426, möter båda sina primära utfallsmått. I studien visar pembrolizumab i kombination med axitinib en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av både totalöverlevnad och progressionsfri överlevnad jämfört med sunitinib som monoterapi behandling.

–Studieresultaten inger hopp om att patienter med generaliserad njurcellscancer nu skall kunna få tillgång till effektivare behandling mot denna historiskt sett svårbehandlade cancerform, säger Thomas Walz, onkolog och medicinsk direktör inom onkologi för MSD Norden och Baltikum.

Om Keynote-426

Keynote-426 är en randomiserad, jämförande, fas 3 studie (ClinicalTrials.gov, NCT02853331) där säkerhet och effekt av pembrolizumab i kombination med axitinib utvärderats som första linjens behandling vid avancerad eller spridd njurcellscancer i jämförelse med sunitinib. Studien hade två primära utfallsmått, totalöverlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) och ett av de viktigaste sekundära utfallsmåtten var svarsfrekvens (ORR). Ytterligare sekundära utfallsmått var sjukdomskontroll (DCR), antal patienter som fick biverkningar, samt hur många av dessa som avbröt studiedeltagandet på grund av biverkningar, längden på behandlingssvaret (DOR), PFS vid 12, 18 och 24 månader samt OS vid 12, 18 och 24 månader. I studien inkluderades 861 patienter och randomiserades till behandling antingen med 200 mg pembrolizumab intravenöst var tredje vecka plus 5 mg axitinib oralt, två gånger per dag i upp till 24 månader, eller till behandling med 50 mg sunitinib oralt, en gång dagligen under fyra veckor följt av två veckor utan behandling, kontinuerligt.

Om njurcellscancer i Sverige

Njurcellscancer (RCC) är den absolut vanligaste typen av njurcancer och utgör cirka 9 av 10 fall. Njurcancer står för cirka två procent av all cancer i Sverige och män drabbas cirka en och en halv gånger så ofta som kvinnor. I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren och de flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år. Det finns flera kända riskfaktorer; omkring en tredjedel av all njurcancer orsakas av rökning, även övervikt och förhöjt blodtryck ökar också risken för sjukdomen. Varje år drabbas cirka 1 100 personer i Sverige av njurcancer, omkring 500 personer dör av sjukdomen och färre än 10 % av de patienter som drabbas av avancerad eller spridd njurcellscancer överlever i fem år.

Läs även det amerikanska pressmeddelandet från vårt moderbolag

Om pembrolizumab
Många tumörer kan undvika immunsystemet genom en mekanism som använder det hämmande kontrollproteinet PD-1. Pembrolizumab är en humaniserad monoklonal antikropp som blockerar interaktionen mellan PD-1-receptorn och dess ligander, PD-L1 och PD-L2. Genom att selektivt binda till och blockera PD-1-receptorn återställer pembrolizumab immunsystemets naturliga förmåga att känna igen och söka upp cancerceller. Det är kroppens cancermålsökande T-celler som blir återaktiverade, eller enklare uttryckt så blockeras en mekanism som annars bromsar immunsystemet. Pembrolizumab är godkänt för behandling av vuxna patienter med:

• avancerat (inoperabelt eller metastaserat) malignt melanom
• lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC efter kemoterapi då patientens tumörer uttrycker PD-L1. Patienter med mutationer i EGFR eller ALK ska även ha erhållit målstyrd behandling
• metastaserad NSCLC med ett högt PD-L1-uttryck om patienten inte har mutationer i EGFR eller ALK
• metastaserad NSCLC av icke-skivepiteltyp i kombination med kemoterapi om patienten inte har mutationer i EGFR eller ALK
• recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom (cHL) som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) och behandling med brentuximabvedotin (BV), eller som inte är lämpade för transplantation och inte svarat på BV
• lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi
• lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som inte är lämpade för cisplatinbaserad kemoterapi och vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 10 enligt metoden Combined Positive Score (CPS)
• recidivierande eller metastaserad skivepitelcancer i huvud och hals (HNSCC) med ett högt PD-L1-uttryck och progression under eller efter avslutad platinabaserad kemoterapi

Läs mer om pembrolizumab på fass.se

The post Nytt hopp för patienter med vanlig typ av njurcancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Första positiva fas III studien med immunterapi vid aggressiv form av bröstcancer

En fas III studie med immunläkemedlet Tecentriq▼ (atezolizumab) i kombination med cytostatika har för första gången visat att kvinnor med spridd trippelnegativ bröstcancer får en längre tid tills dess att sjukdomen försämras. Det innebär ett positivt besked för denna förhållandevis unga patientgrupp som drabbats av en aggressiv form av bröstcancer.

Trippelnegativ bröstcancer utgör cirka 10 procent av all bröstcancer i Sverige och är vanligare hos kvinnor under 50 år. Prognosen är dålig med ett snabbare förlopp och sämre överlevnad. Trippelnegativ bröstcancer innebär att tumören saknar receptorer för östrogen, progesteron och HER2. Det gör att tumören inte kan behandlas med en målinriktad terapi utan endast med operation, cytostatika och strålbehandling. De begränsade behandlingsmöjligheterna för dessa patienter gör att det finns ett stort behov av nya innovativa läkemedel och man ställer stort hopp till så kallade immunterapier vars syfte är att hjälpa immunförsvaret att upptäcka och attackera cancerceller. Bakomliggande forskning gav James P Allison och Tasuku Honjo Nobelpriset i medicin 2018.

– Denna patientgrupp, med förhållandevis unga patienter, har både en svårbehandlad och aggressiv bröstcancer där vi behöver fler och effektivare behandlingar. Det är mycket glädjande att man nu med immunterapi tar ett stort kliv framåt och får nya behandlingsmöjligheter, säger Elisabet Lidbrink, överläkare i onkologi på Karolinska Universitetssjukhuset.

I den nu aktuella fas III-studien ingick 902 patienter med lokalt avancerad eller spridd trippelnegativ bröstcancer som inte tidigare fått systemisk behandling för sin sjukdom. De behandlades antingen med Tecentriq i kombination med cytostatika, eller placebo i kombination med cytostatika. Studien har två primära effektmått, tiden till dess att sjukdomen försämrades respektive total överlevnad. Resultaten visar att tiden till dess att sjukdomen försämrades förlängdes signifikant för dem som behandlades med Tecentriq och cytostatika jämfört med den andra gruppen. Resultaten avseende total överlevnad är ännu omogna och kommer att följas upp i nya analyser framöver.

Sammantaget så är detta den första fas III-studie där ett immunläkemedel visar positiva resultat vid behandling av spridd trippelnegativ bröstcancer. Läs mer i pressmeddelandet från vårt huvudkontor här.

Om Tecentriq

Tecentriq (atezolizumab) är ett immunläkemedel vars syfte är att stärka immunförsvarets möjligheter att upptäcka och angripa cancerceller. Läkemedlet är en antikropp som blockerar ett protein, PD-L1, som finns på cancerceller och/eller immunceller och gör att immunförsvaret mot cancerceller försvagas. Genom att blockera PD-L1 återställer Tecentriq immunförsvarets förmåga att känna igen och bekämpa tumörcellerna. Läkemedel med detta sätt att verka kallas checkpoint-hämmare. Tecentriq är godkänt för behandling av tidigare behandlad spridd icke-småcellig lungcancer och cancer i urinblåsan.

▼Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Rapporteringen ska göras till Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se eller direkt till Roche på sverige.safety@roche.com eller via telefon 08 – 726 12 00.

Se hela pressmeddelandet här:
https://www.mynewsdesk.com/se/roche_ab/pressreleases/foersta-positiva-fas-iii-studien-med-immunterapi-vid-aggressiv-form-av-broestcancer-2774773?view_policy=1

The post Första positiva fas III studien med immunterapi vid aggressiv form av bröstcancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Servier och Taiho Oncology meddelar att fas III-studien med LONSURF® (trifluridin/tipiracil) uppnådde de primära och sekundära effektmåtten, med förlängd totalöverlevnad och progressionsfri överlevnad hos patienter med refraktär metastaserad magsäckscancer.

Positiva resultat från TAGS har presenterats på ESMO-kongressen 2018 och publicerats i The Lancet Oncology
PARIS, Frankrike den 21 oktober 2018 – Servier and Taiho Oncology, Inc. (U.S.), ett dotterbolag till Taiho Pharmaceutical Co., Ltd. (Japan), har idag gemensamt offentliggjort kliniska data från den pivotala fast III-studien TAS-102 Gastric Study (TAGS) som undersökt LONSURF® (trifluridin/tipiracil, TAS-102) jämfört med placebo och bästa understödjande behandling hos patienter med kraftigt förbehandlad metastaserad magsäckscancer som progredierat på eller inte tolererat tidigare behandlingslinjer. Studien uppfyllde det primära effektmåttet förlängd totalöverlevnad (OS), och de sekundära effektmåtten avseende progressionsfri överlevnad (PFS) understödde genomgående OS-resultaten och bekräftade dessutom den förutsägbara säkerhets- och tolerabilitetsprofilen hos trifluridin/tipiracil. Data från TAGS presenterades av Dr Hendrik-Tobias Arkenau, Executive Medical Director på Sarah Cannon Research Institute, UK och av en av TAGS-studiens prövare på ESMO-kongressen 2018 i München, Tyskland vid en muntlig presentation (Abstract #LBA25). Studieresultaten presenterades samtidigt i The Lancet Oncology.

Baserat på dessa resultat har Servier lämnat in en ny ansökan om magsäckscancer som ytterligare indikation för LONSURF® till den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

“För patienter med metastaserad magsäckscancer är det få behandlingsmöjligheter som återstår då första och andra linjens behandling har sviktat” sa Dr Arkenau. “Det gläder oss att vi kan presentera nya data som demonstrerar den kliniska överlevnadsvinsten med trifluridin/tipiracil vid magsäckscancer och gastroesofageal cancer.”

I TAGS-studien uppvisade patienter som behandlats med trifluridin/tipiracil en kliniskt betydelsefull och statistiskt signifikant förbättring av totalöverlevnaden jämfört med placebo och 31% minskning av risken för död (HR 0,69, ensidigt p=0,00029), vilket ledde till en förlängning av medianöverlevnaden med 2,1 månader (5,7 månader för trifluridin/tipiracil jämfört med 3,6 månader för placebo). Vidare medförde trifluridin/tipiracil en statistiskt signifikant förlängning av PFS och tid till försämring av ECOG funktionsstatus jämfört med placebo, och uppvisade dessutom en förutsägbar och hanterbar säkerhetsprofil som överensstämde med vad som tidigare rapporterats avseende patienter med metastaserad kolorektalcancer.

“Vi är mycket glada över resultaten i TAGS eftersom de visar att trifluridin/tipiracil har potential att göra skillnad för människor som lever med metastaserad magsäckscancer och som kämpar med denna förödande sjukdom,” sa Patrick Therasse, chef för Serviers avdelning för forskning och utveckling inom onkologi.

Trifluridin/tipiracil är i dagsläget godkänt i 61 länder, inklusive EU-länderna, för behandling av vuxna patienter med metastaserad kolorektalcancer som tidigare genomgått behandling med, eller som inte bedöms vara kandidater för, tillgänglig behandling, inklusive fluoropyrimidin- oxaliplatin- eller irinotekan-baserad kemoterapi, anti-VEGF och anti-EGFR.1

Abstract från presentationen av trifluridin/tipiracil finns på ESMOs webbsida och manuskriptet är publicerat online i The Lancet Oncology.

Om TAGS
TAGS (TAS-102 Gastric Study) är en Taiho-sponsrad pivotal multinationell dubbelblind fas III-studie med syftet att utvärdera trifluridin/tipiracil, även känt som TAS-102, plus bästa understödjande behandling eller placebo plus bästa understödjande behandling hos patienter med metastaserad magsäckscancer, inklusive cancer i den gastroesofageala övergången, som inte svarar på standarbehandling. Det primära effektmåttet i TAGS-studien är totalöverlevnad (OS) och de sekundära effektmåtten är progressionsfri överlevnad (PFS), säkerhet och tolerabilitet samt livskvalitet.

TAGS-studien inkluderade 507 patienter som genomgått minst två tidigare behandlingar för metastaserad magsäckscancer och som inte svarade på, eller inte tolererade, ytterligare kemoterapi. Studien genomfördes i Japan, USA, EU, Ryssland, Vitryssland, Israel och Turkiet.

Mer information om TAGS-studien finns på www.ClinicalTrials.gov (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02500043). Studiens identifikationsnummer på ClinicalTrials.gov är NCT02500043.

Om metastaserad magcancer
Magsäckscancer, som även kallas ventrikelcancer, är en sjukdom som innebär att cancerceller växer till i bukhinnan. Det är den femte vanligaste cancerformen globalt och den tredje vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken (efter lungcancer och levercancer), med uppskattningsvis 723 000 dödsfall årligen.
När cancer sprider sig kallas den avancerad. Lokalt avancerad cancer innebär att cancern är spridd utanför det organ där den började men inte har spritt sig till andra delar av kroppen. När cancern spridit sig till andra delar av kroppen kallas den metastaserad cancer. Under de senaste 20 åren har andelen patienter med magsäckscancer som har metastaser vid diagnosen ökat till över 40%.2
De vanligaste standardbehandlingarna med kemoterapi vid metastaserad magcancer är fluoropyrimidiner, platinaderivat och taxaner (med ramucirumab) eller irinotekan. Tillägg av trastuzumab till behandlingen är standard vid HER2-positiv metastaserad magcancer. Då första och andra linjens behandling inte ger tillräcklig respons är alternativen för standardbehandling i tredje linjen begränsade.
Om LONSURF® (trifluridin och tipiracil, TAS-102)
LONSURF® är ett oralt cancerläkemedel som innehåller trifluridin (FTD) och tipiracil (TPI), vars dubbla verkningsmekanism har utformats för att bibehålla klinisk aktivitet. LONSURF® är registrerat i Japan, USA, EU och ett flertal andra länder. Inom EU är LONSURF® indicerat för behandling av patienter med metastaserad kolorektalcancer (mCRC) som tidigare genomgått behandling med, eller som inte bedöms vara kandidater för, tillgänglig behandling, inklusive fluoropyrimidin- oxaliplatin- eller irinotekan-baserad kemoterapi, anti-VEGF och anti-EGFR.1
LONSURF® rekommenderas av the National Institute for Health and Care Excellence (NICE),3 NCCN4,5 och ESMOs riktlinjer6 för behandling av vuxna patienter med metastaserad kolorektalcancer.
I juni 2015 ingick Servier och Taiho Pharmaceutical en exklusiv licensöverenskommelse för gemensam utveckling och kommersialisering av LONSURF®.
Sedan oktober 2018 är LONSURF® godkänt för behandling av mCRC i 61 länder och regioner världen över.

1 EMA. Produktresumé LONSURF. Tillgänglig på: https://www.ema.europa.eu/documents/product-information/lonsurf-epar-product-information_en.pdf Besökt i oktober 2018.
2 Bernards N, Creemers GJ, Nieuwenhuijzen GA, et al. No improvement in median survival for patients with metastatic gastric cancer despite increased use of chemotherapy. Ann Oncol. 2013;24:3056–60.
3 NICE TA405. Tillgänglig på: www.nice.org.uk/guidance/TA405 Besökt i oktober 2018.
4 National Comprehensive Cancer Network (NCCN). NCCN Guidelines Insights: Colon Cancer, Version 2.2018.
5 National Comprehensive Cancer Network (NCCN). NCCN Guidelines for Patients: Rectal Cancer, Version 1.2017.
6 ESMO consensus guidelines for the management of patients with metastatic colorectal cancer: Van Cutsem E et al. Ann Oncol. 2016;27:1386-422.

The post Lonsurf visar positiva resultat vid refraktär metastaserad magsäckscancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Ny studie bekräftar betydelsen av behandlings-ordning med Giotrif vid lungcancer med EGFR-mutation

Genom att behandla patienter med icke-småcellig lungcancer och EGFR-mutation med Giotrif (afatinib) och därefter Tagrisso (osimertinib) går det att fördröja cellgiftsbehandling med åtminstone 27,6 månader i median, visar GioTag-studien. Den är den första globala Real World Evidens-studien (RWE) som utvärderar sekvenserad målinriktad behandling för patienter som utvecklat en vanligt förekommande resistensmutation som kallas T790M.

I studien ingick 204 patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer. Patienterna fick Giotrif som första behandling och när tumören började växa byttes behandlingen till Tagrisso (som är en tredjegenerations EGFR-hämmare och är framtagen specifikt för målsökande behandling mot T790M-mutationen). Resultaten visar att detta upplägg innebar att cytostatikabehandlingen kunde skjutas upp i median 27,6 månader. Särskilt effektivt var det för patienter med exon 19 deletion-mutation där tiden förlängdes till 30,3 månader.

– Resultaten från GioTag-studien visar att sekvensbehandling med EGFR-hämmare kan ge tumörkontroll under betydande tider och betonar vikten av fortsatta studier för att öka förståelsen kring användningen av olika EGFR-hämmare, säger Simon Ekman, MD, PhD på Lungcancercentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Om Giotrif

Giotrif är en andragenerations EGFR-hämmare som fungerar genom att blockera aktiviteten hos en bred grupp proteiner, EGFR-familjen. De är involverade i tillväxt och spridning av cancerceller och kan påverkas av förändringar i de gener som producerar dem. Giotrif är indicerad för behandling av patienter med EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer i första linjen mm. För ytterligare info se produktresumén.

Om Real world evidence (RWE)

RWE-studie är en sammanställning av data som används för att analysera hur behandlingar funkar i den dagliga vården. I en klinisk prövning ingår en väl selekterad grupp av patienter som inte representerar alla patienter som ses till vardags på kliniken. Därför kompletterar resultatet från RWE studiedata från kliniska prövningar.

Om lungcancer

Lungcancer är den sjätte vanligaste cancerformen i Sverige men den som kräver flest liv. År 2016 insjuknade 3 891 personer varav 2 067 kvinnor och 1 824 män och 3 677 dog i sin sjukdom. Lungcancer har minskat bland män sedan 1980-talet men ökat bland kvinnor och i dag dör fler kvinnor i lungcancer än bröstcancer. Den vanligaste formen är icke-småcellig lungcancer som står för runt 85 procent av fallen. Det finns också undergrupper av lungcancer som kan vara avgörande för vilken behandling man får. Den helt dominerande orsaken till lungcancer är rökning. (2)

(1) MJ Hochmair et al. Sequential treatment with afatinib and osimentinib in patients with EGFR mutation-positive NSCLC: an obeservation study. Future Oncol. (2018) doi: 10.2217/fon-2018-0711.

(2) Cancerfonden.

(3) Sherman RE et al. Real-World Evidence-What is it and what can it tell us. NEJM (2016) 375:23

The post Ny studie bekräftar betydelsen av behandlings-ordning med Giotrif vid lungcancer med EGFR-mutation appeared first on Onkologi i Sverige.

Alpelisib (BYL719) plus fulvestrant ger signifikant längre progressionsfri överlevnad hos patienter med PIK3CA-muterad HR-positiv/HER2-negativ avancerad bröstcancer

Det visar resultat från fas III-studien SOLAR-1 som presenterades i dagarna vid den internationella cancerkongressen European Society for Medical Oncology, ESMO, i München 19-23 oktober.

Hos omkring 40 procent av alla patienter med avancerad hormonreceptorpositiv bröstcancer har tumören en mutation i PIK3CA-genen, vilket innebär en försämrad prognos. I dagsläget finns inga behandlingsalternativ riktade direkt mot mutationer i PIK3CA-genen(1).

– Trots att det hänt mycket på behandlingsfronten för avancerad hormonreceptorpositiv bröstcancer kvarstår ett stort medicinskt behov och tillskottet av nya behandlingsalternativ är mycket viktiga, säger Cecilia Nilsson, onkolog vid Västmanlands sjukhus i Västerås och huvudprövare för studien i Sverige.

Data från SOLAR-1 visar att patienter med avancerad HR-positiv/HER2-negativ bröstcancer med PIK3CA mutation som behandlas med alpelisib i kombination med fulvestrant har en nästan dubbelt så lång progressionsfri överlevnad (PFS) på 11 månader i median (95% CI: 7,5–14,5 månader) jämfört med 5,7 månader (95% CI: 3,7–7,4 månader) för patienter som enbart fått fulvestrant. Kombinationsbehandlingen minskade också risken för sjukdomsprogression och död med cirka 35 procent jämfört med enbart fulvestrant (HR=0.65; 95% CI: 0.50-0.85; p < 0.001). Förbättringen av den progressionsfria överlevnaden var konsekvent i alla subgrupper med PIK3CA-mutation, oberoende av om patienterna tidigare fått behandling med enbart en aromatashämmare plus placebo eller aromatashämmare i kombination med en CDK4/6-hämmare. Den signifikanta förbättringen i progressionsfri överlevnad observerades inte bland patienter som hade tumörer utan PIK3CA-mutation(2).

Om hämning av PI3K vid avancerad bröstcancer

Studier har visat att PI3K-signalering är viktig för flera cellprocesser vid utvecklandet av cancer, bland annat cellmetabolism, tillväxt, överlevnad och motilitet(3). Dessutom är aktivering av PI3K-vägen i bröstcancer förenad med resistens mot endokrin terapi, sjukdomsprogression och försämrad prognos(4,5).

Proteiner i PI3K-signalvägen består av fyra mindre delar, så kallade isoformer(6). Cirka 40 procent av alla patienter med avancerad hormonreceptorpositiv bröstcancer har genetiska mutationer som aktiverar alfa-isoformen, PIK3CA(2), medan mutationer i de tre andra isoformerna vanligtvis inte är associerade med avancerad bröstcancer(6). För närvarande finns det inga godkända PI3K-hämmare för behandling av bröstcancer.

Om SOLAR-1

SOLAR-1 är en global, randomiserad, dubbel-blind, placebo-kontrollerad Fas III studie där man studerar alpelisib i kombination med fulvestrant på postmenopausala kvinnor med PIK3CA-muterad HR-positiv/HER2-negativ lokalt avancerad eller spridd bröstcancer som progredierat vid eller efter behandling med enbart aromatashämmare eller aromatashämmare i kombination med CDK4/6-inhibitor(2). Studien omfattar totalt 572 patienter.

I SOLAR-1 delades patienterna upp baserat på bedömning av tumörvävnad till antingen en PIK3CA muterad kohort elleren PI3KCA icke-muterad kohort. Inom respektive grupp randomiserades patienterna 1:1 för att antingen få oral behandling med alpelisib och fulvestrant eller placebo och fulvestrant. Stratifieringen gjordes på basis av förekomsten av metastaser och tidigare behandling med CDK4/6-hämmare(2).

Det primära effektmåttet för SOLAR-1 är progressionsfri överlevnad bedömt av den lokala prövaren med hjälp av RECIST 1.1 för patienter med PIK3CA-mutation. Sekundära effektmått inkluderar bland annat överlevnad, tumörsvarsfrekvens, klinisk nytta, hälsorelaterad livskvalitet, effekt i gruppen utan PIK3CA-mutation, säkerhet och tolerabilitet(2).

De flesta biverkningar förknippade med alpelisib var milda till måttliga, och i regel hanterbara med hjälp av dosreduktion och medicinsk behandling. Andelen patienter som avbröt studien till följd av biverkningar var fem procent för kombinationen alpelisib + fulvestrant jämfört med en procent för enbart fulvestrant. De vanligaste biverkningarna (≥30%) var hyperglykemi (64% i gruppen som fått alpelisib + fulvestrant jämfört med 10%, i gruppen som fått enbart fulvestrant), diarré (58% mot 16%), illamående (45% mot 22%), minskad aptit (36% mot 11%) och hudutslag (36% mot 6%). Av dessa var hyperglykemi (37% mot < 1%), hudutslag (10% mot < 1%), och diarré (7% mot < 1%) de vanligaste biverkningarna av grad 3/4 (≥5% i någon av grupperna)(2).

SOLAR-1 pågår fortfarande för att utvärdera studiens sekundära effektmått, däribland total överlevnad. Vidare analys av SOLAR-1 kommer att presenteras i samband med framtida medicinska kongresser.

Om alpelisib (BYL719)

Prövningssubstansen alpelisib är en oral alfaspecifik PI3K-hämmare. I tidigare studier på bröstcancercellinjer som hyser PIK3CA-mutationer har alpelisib visat sig ha potentialen att inhibera PI3K-signaleringsvägen och ha antiproliferativa effekter.

Om Novartis och avancerad bröstcancer

I mer än 30 år har Novartis legat i frontlinjen för klinisk forskning inom spridd bröstcancer och drivit utvecklingen framåt. Med en av industrins bredaste pipelines och ett flertal läkemedelskandidater mot bröstcancer under utveckling, är Novartis branschledande i upptäckten av nya behandlingar mot spridd HR-positiv /HER2-negativ bröstcancer.

Referenser

1. Sabine V, Crozier C, Brookes C, et al. Mutational analysis of PI3K/AKT signaling pathway in tamoxifen exemestane adjuvant multinational pathology study. Journal of Clinical Oncology. 2014;32:2951-2958.

2. Andre F, Ciruelos EM, Rubovszky G et al. Alpelisib + fulvestrant for HR+, HER2- advanced breast cancer: Results of the Phase III SOLAR-1 trial. Presented at the European Society for Medical Oncology (ESMO) 2018 Congress (Abstract LBA3_PR) on October 20, 2018.

3. Courtney KD, Corcoran RB, Engelman JA. The PI3K pathway as a drug target in human cancer. J Clin Oncol. 2010;28(6):1075-1083.

4. Miller TW, Rexer BN, Garrett JT, Arteaga CL.Mutations in the Phosphatidylinositol 3-Kinase Pathway: Role in Tumor Progression and Therapeutic Implications in Breast Cancer. Breast Cancer Res. 2011.

5. Saal LH, Johansson P, Holm K. Poor prognosis in carcinoma is associated with a gene expression signature of aberrant PTEN tumor suppressor pathway activity. PNAS. 2007;104(18):7564-7569.

6. Thorpe LM, Yuzugullu H, Zhao JJ. PI3K in cancer: divergent roles of isoforms, modes of activation, and therapeutic targeting. Nature Reviews Cancer. 2015;15(1):7-24.

7. Fritsch C, Huang A, Chatenay-Rivauday A et al. Characterization of the novel and specific PI3K alpha inhibitor NVP BYL719 and development of patient stratification strategy for clinical trials. Molecular Cancer Therapeutics.2014; 13(5):1117-1129.

The post Alpelisib (BYL719) plus fulvestrant ger signifikant längre PFS vid bröstcancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har gett positivt CHMP-utlåtande för Keytruda^® (pembrolizumab) som tilläggsbehandling hos vuxna med melanom som genomgått kirurgi. EU-kommissionen väntas fatta beslut under hösten 2018.

Pembrolizumab rekommenderas att godkännas som tilläggsbehandling hos vuxna med melanom som har lymfkörtelinvolvering efter att de genomgått fullständig kirurgisk resektion.

– Detta ger nytt hopp för patienter som opererats för malignt melanom där risken för återfall i sjukdomen är betydande, säger Thomas Walz, onkolog och medicinsk direktör inom onkologi för MSD Norden och Baltikum.

Minskad risk för återfall

Rekommendationen att godkänna pembrolizumab bygger på data från studien Keynote-054 som är en dubbelblind fas III-studie där pembrolizumabs effekt och säkerhet jämfört med placebo, undersökts vid behandling av komplett resekterat malignt melanom i stadium III med hög risk. I januari i år meddelade MSD och EORTC (European Organisation for Treatment of Cancer) att studien mötte sitt primära effektmått, återfallsfri överlevnad (RFS), och att den visar på en signifikant fördel för de patienter som behandlats med pembrolizumab jämfört med placebo.

Behandling efter kirurgi nu möjlig i Sverige

Adjuvant behandling, det vill säga tilläggsbehandling efter radikal kirurgi, är inte etablerad vid malignt melanom i Sverige. Fram till nu har patienter som genomgått kirurgi för malignt melanom endast erbjudits uppföljning men det har inte funnits någon behandling att erbjuda vilket är standard bland annat efter kirurgi vid bröstcancer.

Keynote-054 visar att immunterapin pembrolizumab minskar risken för återfall efter operation av högriskmelanom. Bland patienter som lottats till att få tilläggsbehandling, eller adjuvant, behandling med läkemedlet efter operationen var 75 procent i livet utan återfall efter ett år. Motsvarande siffra i placebogruppen var 61 procent.

Läs mer i det amerikanska pressmeddelandet från vårt moderbolag

Om pembrolizumab
Många tumörer kan undvika immunsystemet genom en mekanism som använder det hämmande kontrollproteinet PD-1. Pembrolizumab är en humaniserad monoklonal antikropp som blockerar interaktionen mellan PD-1-receptorn och dess ligander, PD-L1 och PD-L2. Genom att selektivt binda till och blockera PD-1-receptorn återställer pembrolizumab immunsystemets naturliga förmåga att känna igen och söka upp cancerceller. Det är kroppens cancermålsökande T-celler som blir återaktiverade, eller enklare uttryckt så blockeras en mekanism som annars bromsar immunsystemet. Pembrolizumab är godkänt för behandling av vuxna patienter med:

• avancerat (inoperabelt eller metastaserat) malignt melanom
• lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC efter kemoterapi då patientens tumörer uttrycker PD-L1. Patienter med mutationer i EGFR eller ALK ska även ha erhållit målstyrd behandling
• metastaserad NSCLC med ett högt PD-L1-uttryck om patienten inte har mutationer i EGFR eller ALK
• metastaserad NSCLC av icke-skivepiteltyp i kombination med kemoterapi om patienten inte har mutationer i EGFR eller ALK
• recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom (cHL) som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) och behandling med brentuximabvedotin (BV), eller som inte är lämpade för transplantation och inte svarat på BV
• lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi
• lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som inte är lämpade för cisplatinbaserad kemoterapi och vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 10 enligt metoden Combined Positive Score (CPS)
• recidivierande eller metastaserad skivepitelcancer i huvud och hals (HNSCC) med ett högt PD-L1-uttryck och progression under eller efter avslutad platinabaserad kemoterapi

Läs mer om pembrolizumab på fass.se

The post Nytt hopp för patienter som opererats för malignt melanom appeared first on Onkologi i Sverige.

Nya uppdaterade data om larotrectinib presenterades vid ESMO 2018 i Munchen. I kliniska studier med totalt 122 patienter visades en response rate på 81 procent (63 procent partiell respons och 17 procent komplett respons), enligt prövarnas bedömning. Larotrectinib hade en fördelaktig säkerhetsprofil med biverkningar huvudsakligen av grad 1 och 2.

Larotrectinib är en selektiv Troppomysin Receptor Kinase (TRK) hämmare som ger antitumoriell aktivitet hos både vuxna och barn, oberoende av cancerform. Nya data på larotrectinib presenterades vid ESMO-kongressen 2018 (European Society for Medical Oncology) i Munchen. Tidigare har data presenterats som inkluderar 55 patienter, vilket publicerades i New England Journal of Medicine. Nu tillkom ytterligare 67 patienter där data samlats in fram till 30 juli 2018.

Vid denna nya tidpunkt hade larotrectinib visat en responsfrekvens (ORR) på 80 procent hos den första studiegruppen (n=55) och en ORR på 81 procent i den tillagda gruppen (n=54, 13 patienter inkluderades nyligen och saknar ännu bedömning av responsdata), enligt prövarnas bedömning. För hela studiegruppen (N=109) var ORR 81 procent, med 63 procent partiell respons (PR) och 17 procent komplett respons (CR).

I den första gruppen (N=55) ökade CR från 16 till 18 procent och PR minskade från 64 till 62 procent enligt prövarnas bedömning. Komplett och partiell respons i den utökade gruppen (N=54) var 17 respektive 65 procent. Duration på respons (DOR) vid 12 månader var 75 respektive 81 procent för den första respektive utökade gruppen, med en median för uppföljningen på 17.6 respektive 7.4 månader, där median för DOR inte hade nåtts.

Över hela studiegruppen var 84 procent av patienterna som visade respons och 73 procent av alla patienter, var i fortsatt behandling eller hade blivit kirurgiskt behandlade i botande syfte. Larotrectinib fortsatte att ha en fördelaktig säkerhetsprofil där huvuddelen av biverkningarna (AE) var av grad 1 eller 2.

– Det är glädjande att se effekten av larotrectinib hos patienter med TRK fusionscancer och att det fungerar oavsett ålder eller var tumören sitter. Resultaten visar även på behovet av genetisk tumörprofilering som kan hitta TRK fusionscancer på motsvarande sätt som andra förändringar. Vi är nu ett steg närmare att kunna behandla dessa patienter, säger Daniel Tesfa, Medicinsk chef för Onkologi på Bayer.

Om larotrectinib

Larotrectinib är en TRK hämmare som utvecklats för behandling av patienter med cancer som bär på en förändring i genen som kodar för Neurotrophic Tropomyosine Receptor Kinase (NTRK). Forskning visar att NTRK gener kan fusionera med andra gener och då skapa ett TRK fusionsprotein som kan leda till att tumörer utvecklas i olika delar av kroppen.

Om TRK fusionscancer

TRK fusionscancer uppstår när en Neurotrophic Tyrosine Receptor Kinase (NTRK) gen fusioneras med andra gener och skapar ett förändrat tropomyosin receptor kinase (TRK) protein. Det förändrade proteinet är aktivt och ger hela tiden signaler. Dessa proteiner orsakar spridning och tillväxt av tumörer hos patienter med TRK fusionscancer.

TRK fusionscancer är inte begränsad till vissa cancerformer utan kan uppstå i vilken del av kroppen som helst.

Endast speciella test kan med säkerhet upptäcka TRK fusionscancer. Nästa generations genkodning (NGS) kan ge en bättre bild av genförändringar i fler gener. Fluorescence in situ hybridization (FISH) kan också användas för att upptäcka TRK fusionscancer och immunohistokemi (IHC) kan användas för att upptäcka TRK proteiner.

The post Nya data om larotrectinib bekräftar effekt och säkerhet för vuxna och barn med TRK fusionscancer, oavsett cancerform appeared first on Onkologi i Sverige.

Uppföljning av COMBI-AD visar att patienter med BRAF-muterat malignt melanom i stadium III har minskad risk för återfall vid behandling med Tafinlar+Mekinist

En förlängd uppföljning av COMBI-AD studien publicerades nyligen i Journal of Clinical Oncology. Den visar att den uppskattade andelen patienter utan återfall var var 54 procent i gruppen som fick adjuvant behandling med dabrafenib och trametinib, jämfört med 37 procent hos de patienter som fått placebo.

– För dessa patienter med malignt melanom som har en hög risk för återfall är det mycket glädjande att de goda resultaten från den första analysen kvarstår, säger Ulrika Stierner, onkolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

På den nyligen avslutade cancerkongressen European Society of Medical Oncology i München, Tyskland presenterades under måndagen en förlängd uppföljning från studien COMBI-AD, en fas-III multicenter-studie som utvärderar adjuvant behandling med dabrafenib och trametinib hos patienter med BRAF-muterat melanom i stadie tre som fullständigt avlägsnats genom operation. Resultaten visar att kombinationen dabrafenib och trametinib ger över 50 procents återfallsfri överlevnad, RFS, jämfört med placebo. Dessa uppdaterade resultat från COMBI-AD användes också för att ta fram en statistisk modell (cure rate model) för att kunna estimera hur stor andel av patienterna som möjligen inte kommer att återfalla i sjukdom. Andelen som var helt fria från återfall var 54 procent (95 procent CI, 49 procent – 59 procent) i gruppen som fick dabrafenib och trametinib jämfört med 37 procent (95 procent CI, 32 procent – 42 procent) i gruppen som fick placebo(1).

För att identifiera så kallade prediktorer som kan förutsäga klinisk effekt och svar på behandlingen genomfördes en separat analys av biomarkörer. Analysen visade att undergrupper av patienter med ökad risk för återfall kunde definieras baserat på immunspecifika genuttryck så kallade immune GES, (immune gene expression signatures) och tumörmutationsbörda, TMB (tumor mutation burden). En utforskande analys av RFS i behandlingsgruppen jämfört med placebo i undergrupperna TMB och immune GES föreslår att vissa undergrupper kan ha mer nytta av behandlingen, men det prediktiva värdet av TMB och immune GES måste undersökas vidare och valideras i en prospektiv studie(2).

Incidensen av malignt melanom ökar med mer än 5 procent per år(3), vilket innebär att det är den cancerform som ökar mest i Sverige(4). Tack vare förbättrad diagnostik och moderna behandlingar har överlevnadstiden vid malignt melanom förlängts avsevärt jämfört med för 30 år sedan, men när sjukdomen har nått senare stadier försämras prognosen betydligt. Mer än hälften av patienter med melanom i stadie III återfaller i sin sjukdom senare i livet(5). Adjuvant behandling är tilläggsbehandling som ges efter operation och rekommenderas till patienter där risken är hög att melanomet återkommer(6).

En tre respektive fyra årsuppföljning i fas III studien COMBI-AD visar att andelen som var fria från återfall (RFS) var 59 procent([95% CI, 0.55-0.64])respektive 54 procent([95% CI, 0.49-0.59])i gruppen som fick dabrafenib och trametinib jämfört med 40 procent([95% CI, 0.35-0.45])och 38 procent([95% CI, 34%-44%])hos dem som fick placebo, respektive(HR, 0.49 [95% CI, 0.40-0.59]).RFS analyserades också i undergrupper som var definierade från början enligt American Joint Committee on Cancer, 7:e och 8.e upplagan och dessa inkluderade börda av lymfmetastaser samt ulcerationsstatus.

Ingen analys av biverkningar gjordes eftersom alla patienter hade avslutat behandlingen för tiden då den uppdaterade analysen av RFS gjordes(1).

Om COMBI-AD

COMBI-AD är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie som omfattade totalt 870 patienter med BRAF V600E/K-positivt melanom i stadium III som genomgått en operation där tumören avlägsnats i sin helhet. Patienterna behandlades i 12 månader och indelades i grupper baserat på BRAF-mutation (V600E respektive V600K) och stadium (IIIA, -B eller -C). Studien genomfördes på 169 kliniska prövningssites i 26 olika länder, i Sverige deltog Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund med totalt 27 patienter. Primär endpoint i studien visar att patienter som får adjuvant behandling med dabrafenib och trametinib efter operation löper 53 procents minskad risk för att drabbas av återfall under de närmaste tre åren jämfört med patienter som fått placebo.

I patientgruppen som fick kombinationsbehandling fick 97 procent en biverkan; 41 procent hade biverkningar av grad 3/4 och 26 procent hade biverkningar som ledde till att behandlingen avbröts (88 procent, 14 procent, respektive 3 procent jämfört med placebo)(7).

Om dabrafenib och trametinib

Kombinationsbehandling med dabrafenib och trametinib är sedan tidigare godkänd i EU, för patienter med inoperabelt eller metastaserande BRAF V600E/K-muterat melanom och avancerad icke-småcellig lungcancer med en BRAF V600-mutation. Hittills är mer än 60 000 patienter världen över behandlade med kombinationsbehandlingen för någon av indikationerna.
De båda läkemedlen är så kallade kinashämmare som riktas mot BRAF (dabrafenib) respektive MEK (trametinib) i den signalväg som kallas RAS/RAF/MEK/ERK.

Om BRAF V600E/K-muterat melanom

Omkring hälften av alla patienter med malignt melanom har en genmutation i ett protein som styr cancercellen och som kallas BRAF(8). Mutationen leder till att cellsignaleringen blir onormal, vilket i sin tur gör att mängden cancerceller växer till och överlever i okontrollerad omfattning. Det innebär att patienter med den BRAF-muterade formen av malignt melanom har en mer aggressiv sjukdom som påverkar prognosen negativt.
Genom ett så kallat biomarkörtest kan man avgöra om tumören har en BRAF-mutation(9).

Referenser

1. Hauschild A, et al. Longer follow-up confirms relapse-free survival benefit with adjuvant dabrafenib plus trametinib in patients with resected BRAF V600-mutant stage III melanoma. Journal of Clinical Oncology. 2018.

2. G. Long, et al. COMBI-AD RFS Update and Biomarker Analysis. Abstract LBA43. 2018 European Society of Medical Oncology (ESMO), October 19-23, 2018, Munich, Germany.

3. Malignt melanom, Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3184 Besökt 20181022

4. Malignt melanom, 1177 https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Hudcancer-malignt-melanom/Besökt 20181022

5. Piotr Rutkowski and Iwona Lugowska; Follow-up in melanoma patient. Memo – Magazine of European Medical Oncology (2014); https://rd.springer.com/article/10.1007/s12254-014-0151-y

6. Melanoma Research Alliance. Adjuvant Therapy. Available at http://www.curemelanoma.org/about-melanoma/melanoma-treatment/adjuvant-therapy/. Besökt 20181010.

7. Long GV, Hauschild A, Santinami M, et al. Adjuvant Dabrafenib Plus Trametinib for Stage III BRAF V600E/K-Mutant Melanoma. New England Journal of Medicine. 2017.

8. Schandendorf D, et al. Melanoma. Nature reviews Disease Primers. 2015.

9. Wilson MA, Molecular Testing in Melanoma. NCBI. 2012.

The post BRAF-muterat malignt melanom i stadium III har minskad risk för återfall vid behandling med Tafinlar+Mekinist appeared first on Onkologi i Sverige.

Stärkta data för att antioxidanter påskyndar spridning av malignt melanom

Nu läggs ytterligare bevis till kopplingen mellan intag av antioxidanter – och ökad tumörtillväxt. Försök på djur och mänsklig cancervävnad bekräftar att tillskott av vissa antioxidanter ökar tillväxten av den svåra hudcancerformen malignt melanom.

– Det här är inte vägen att gå för att behandla cancer. I bästa fall gör behandlingen ingen skillnad, men den kan också förvärra sjukdomen, säger Kristell Le Gal Beneroso, disputerad i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Uppfattningen att antioxidanter skyddar mot cancer eftersom de neutraliserar så kallade fria radikaler har på senare år ifrågasatts i ett flertal studier. Antioxidanter skyddar inte bara friska celler i kroppen, utan också cancerceller, har det visat sig. Enligt tidigare studier från den aktuella forskargruppen i Göteborg, under ledning av professor Martin Bergö, kan spridningen av både lungcancer och malignt melanom accelerera vid tillskott av vissa antioxidanter. Det sker i form av att antalet metastaser eller dottertumörer ökar.

Förhindrade inte cancer
I arbetet med sin avhandling har Kristell Le Gal Beneroso tagit ytterligare ett steg och undersökt hur lungcancer och malignt melanom, i möss och mänskliga cancerceller, reagerar på tillskott av vissa sammansättningar av antioxidanter. Sammansättningarna binder till cellernas mitokondrier, som är de främsta tillverkarna av fria radikaler.
– Teorin bakom detta var att ge sig på mitokondrierna för att minska tillverkningen av fria radikaler och därmed blockera de DNA-skador som de fria radikalerna orsakar, och som i förlängningen kan ackumuleras och leda till cancer, säger Kristell Le Gal Beneroso.
– Men våra resultat visade att detta inte stämmer, sammansättningarna förhindrade inte cancer. Antingen orsakade de ingenting, eller så gjorde de situationen värre. I en modell med malignt melanom växte mössens tumörer betydligt fortare än hos de kontrolldjur som inte fick någon behandling.

Ökad tumörtillväxt
Resultaten från behandlingen med mitoTEMPO, den sammansättning som triggade tumörtillväxt i vissa försök, bidrar enligt Kristell Le Gal Beneroso till att ytterligare stärka bilden av att antioxidanter kan göra skada vid cancersjukdom.
Samtidigt kvarstår för många bilden av antioxidanter som något positivt, och att kosttillskott med antioxidanter är hälsosamt för kroppen.

– Kanske, hypotetiskt, hjälper du dina friska celler, men det finns inga starka bevis för att det är så. Däremot vet vi att när du väl har cancer, även odiagnostiserad, kan antioxidanter bidra till ökad tumörtillväxt, säger hon.

Titel: Effects of antioxidant supplementation on cancer progression; http://hdl.handle.net/2077/55966

The post Stärkta data för att antioxidanter påskyndar spridning av malignt melanom appeared first on Onkologi i Sverige.

CNS PÅ ASCO: HOPP OM KOMMANDE GENOMBROTT

Inga stora genombrott i fokus i år, men tonen i diskussionerna andas framtidstro och sessionerna är välbesökta. Det skriver ST-läkaren Karin Kårehed i en sammanfattande rapport från ASCO där hon flera gånger får associationer till Al Capone, gangsterfilmer och maffiametoder.

Hello, my name is Tony. Welcome to Chicago.” Med de orden slår chauffören igen dörren och limousinen glider iväg från Chicagos flygplats O´Hare och in mot centrum. Det skulle kunna vara en scen ur en gangsterfilm, men i bilen sitter inte Al Capone utan ett tiotal trötta onkologer från Sverige på väg till ASCO-möte. Golvet i bilen är fullpackat med våra resväskor och sätena är med nöd och näppe stora nog för antalet passagerare. Vi sitter alltså ordentligt ihopklämda med benen ovanpå vårt bagage. Trots den glamorösa auran konstaterar vi att det hade det varit betydligt bekvämare med en vanlig buss. Något missförstånd i bokningen har gjort att den första bussen enbart har plats för halva gruppen och efter en lång väntan är detta den transport som tydligen står till buds. Det är obekvämt men känns ändå passande för en stad som Chicago.
Jag reser till ASCO inom ramen för cancerakademins satsning där ST-läkare från hela landet får ansöka om att tillsammans med en specialist bevaka ett på förhand bestämt tumörområde och sedan rapportera detta vid ett möte i Sverige i augusti. Min uppgift är att bevaka CNS-tumörer tillsammans med Roger Henriksson från Umeå.

Läs hela referatet

The post CNS PÅ ASCO: HOPP OM KOMMANDE GENOMBROTT appeared first on Onkologi i Sverige.

ADVINCE-STUDIEN I UPPSALA: Söker efter patienter med neuroendokrin tumörsjukdom

AdVince är en ny form av immunterapi som just nu utvärderas som behandling av cancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Patienter som behandlas har progressiv neuroendokrin tumörsjukdom med dottertumörer i levern. De har genomgått åtminstone två etablerade behandlingar för sin tumörsjukdom innan denna experimentella behandling kan prövas. Nu söks patienter som genomgått två etablerade behandlingar för sin neuroendokrina tumörsjukdom och som är friska nog att klara av en experimentell behandling. MAGNUS ESSAND, PROFESSOR, INSTITUTIONEN FÖR IMMUNOLOGI, GENETIK OCH PATOLOGI, UPPSALA UNIVERSITET, MAGNUS.ESSAND@IGP.UU.SE KJELL ÖBERG, PROFESSOR EMERITUS I ONKOLOGISK EDOKRINOLOGI, UPPSALA UNIVERSITET OCH AKADEMISKA SJUKHUSET, KJELL.OBERG@

AdVince är ett onkolytiskt adenovirus (förkylningsvirus) som på genetisk väg byggts om så att det selektivt dödar tumörceller och aktiverar immunsystemet att attackera cancern. Glädjande är att positiva resultat redan uppnåtts för några av de patienter som behandlats. Den pågående AdVince-studien är en klinisk fas I-prövning där det huvudsakliga målet är att titta på behandlingens säkerhet. Studien syftar till att etablera läkemedlets maximalt tolererbara dos och den har fyra dosnivåer med tre patienter på varje nivå. Förutom att titta på biverkningar undersöks förstås om patienten svarar på behandlingen i form av bromsad tumörtillväxt eller om tumörer minskat i omfång. En komplett behandling består av fyra injektioner över cirka sex veckors tid. AdVince injiceras med hjälp av röntgenbaserad teknik via blodkärl från ljumsken in i levern. Patienten utvärderas en månad senare med kombinerad avancerad medicinsk teknik (CT, MR, PET).

Läs hela artikeln

The post ADVINCE-STUDIEN I UPPSALA: Söker efter patienter med neuroendokrin tumörsjukdom appeared first on Onkologi i Sverige.

Så kan behandling vid svår halsbränna förebygga cancer

Långvarig och svår reflux är den största riskfaktorn för cancer i matstrupen – av typen adenocarcinom – som är en aggressiv och svårbehandlad cancer. Reflux behandlas vanligen med medicin som gör magsäcksinnehållet mindre surt, vilket oftast tar bort eller minskar symtomen. Ett alternativ är operation (antirefluxkirurgi), som hindrar magsäcksinnehållet att komma upp i matstrupen. Tidigare studier har inte entydigt visat att dessa behandlingar förebygger matstrupscancer, men studierna har inte varit tillräckligt stora och haft tillräckligt lång uppföljningstid för att säkra slutsatser ska kunna dras om eventuellt långsiktigt cancerförebyggande effekter. En studie vid Karolinska Institutet med närmare en miljon nordiska patienter visar nu att medicinsk eller kirurgisk behandling av svår halsbränna förebygger cancer i matstrupen. Bakom studien står professor Jesper Lagergren och läkaren John Maret-Ouda som här sammanfattar de intressanta
resultaten.

Gastroesofageal refluxsjukdom drabbar mellan 10 och 20 procent av den vuxna befolkningen i västvärlden.1, 2 Utöver att påverka livskvaliteten negativt är refluxsjukdom även den främsta riskfaktorn för att utveckla adenocarcinom i esofagus, en cancer med stigande incidens, krävande behandling och dålig prognos.3 Gastroesofageal reflux kan behandlas medicinskt med protonpumpshämmare, som verkar genom att göra maginnehållet mindre surt och därmed minska symtomen, eller kirurgiskt, där ett mekaniskt och fysiologiskt hinder skapas som förhindrar backflöde upp i matstrupen. Om behandling mot gastroesofageal refluxsjukdom minskar risken för att utveckla esofagusadenocarcinom har inte tidigare kunnat säkerställas vetenskapligt, då tidigare studiervarit små eller haft för kort uppföljningstid för att säkert kunna fastställa samband lång tid efter operationen. Syftet med studien var därför att undersöka hur effektiv behandling av gastroesofageal refluxsjukdom påverkar risken att utveckla esofagusadenocarcinom i en multinationell kohortstudie med lång och komplett uppföljning.

Läs hela artikeln

The post Så kan behandling vid svår halsbränna förebygga cancer appeared first on Onkologi i Sverige.

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCERÖVERLEVARE

Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar i vården ska inte vara så rädda för att ställa svåra frågor om sex eller självmord. Den här gruppen behöver extra stöd och det finns ett stort behov av mer kunskap och en förändrad vårdorganisation, skriver Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.

Att få en cancerdiagnos i åldrarna 15 till 29 år innebär stora påfrestningar för individen. Förutom de fysiska biverkningarna av cancer och cancerbehandling beskrivs även känslan av förlorad kontroll över sitt eget liv som enorm. Sjukdom och behandling innebär i många fall långa sjukhusvistelser vilket leder till avsaknad av det som pågår ute i det vanliga livet, som utbildning, fritidsaktiviteter, vänner och fester – delar som är viktigt för en ung människas utveckling. Idag är den medicinska behandlingen effektiv och flertalet tonåringar och unga vuxna överlever sin cancersjukdom, men vi vet lite om hur livet blir efter behandlingen. För att dessa unga individer ska kunna återgå till ett normalt liv med arbete, social samvaro, samliv och fungera som människor kan det finnas behov av rehabilitering. Det är därför av stor vikt att fylla de kunskapsluckor som finns och få en samlad kunskap kring möjliga följdtillstånd, följdsjukdomar och behov efter cancerbehandling för denna grupp. Denna studie hade som mål att ge tonåringar och unga vuxna som behandlas för cancer en röst, genom att belysa upplevda behov och fånga upp fysiska och psykiska följdtillstånd och följdsjukdomar relaterat till cancerbehandlingen.

BEHOV AV ÅLDERSANPASSAD MILJÖ
I en inledande fas av avhandlingsarbetet inbjöds tonåringar och unga vuxna, via sjukhusen där de vårdats, till fokusgrupps- intervjuer med målet att identifiera behov som var viktiga för gruppen canceröverlevare. De skulle vara i åldrarna 15 – 29 år och avslutat sin cancerbehandling. Intervjuerna bandades, skrevs ut och analyserades enligt den kvalitativa metoden, innehållsanalys. Resultatet visade bland annat behovet av en mer åldersanpassad miljö, både fysisk och psykosocial. De upplevde sig vara på fel plats, antingen bland barn med illaluktande blöjor eller bland äldre människor som talade om frågor som de upplevde som ointressanta. De talade om behovet av att få möta en personlig vård, de önskade bli sedda inte bara som sin diagnos. Vidare beskrev de behov av psykosocialt stöd under och efter behandlingen. De beskrev även avsaknad av samtal kring frågor som rör sexualitet.

Nästa fas av avhandlingen, den andra delstudien, hade en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes via Regionala Cancer Centrum i Väst, Sydöst, Uppsala-Örebro och Norr. Ett frågeformulär konstruerades baserat på tidigare studier, fokusgruppsintervjuerna samt mångårig erfarenhet från enheten för cancerepidemiologi i Göteborg. Detta formulär sändes ut till tonåringar och unga vuxna som behandlades under åren 2010–2011, samt till en kontrollgrupp. 540 deltagare, med en svarsfrekvens på 74 procent, besvarade en enkät som innehöll frågor om självskattad mental hälsa, depression och ångest, livskvalitet, kroppsuppfattning, sexuella funktioner och fertilitet samt demografiska fakta såsom ålder, kön, utbildning och civilstånd. Avslutningsvis fick de också frågor kring upplevelsen av att delta i undersökningen.

Läs hela artikeln

The post STUDIE AV UNGA VUXNA CANCERÖVERLEVARE appeared first on Onkologi i Sverige.

Ett nytt cellskelett i kampen mot cancer

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt ett cellskelett som ger struktur åt mitokondrierna, cellens energifabriker. Skelettet är nödvändigt för mitokondriernas funktion, men forskarna fann även att cancerceller trots defekter utnyttjar skelettet för att kunna bibehålla sin energiproduktion – och därigenom överleva. Cellskelettet i mitokondrierna fungerar ungefär som ett armeringsnät och hjälper till att bibehålla cellens uppbyggnad och bidrar till stabiliteten i cellens olika rum. Det gör att olika molekyler lättare kan ta sig runt i cellen, skriver Maria Alvarado Kristensson, docent och forskare i molekylär patologi vid Lunds universitet.

Grunden till livet är cellens förmåga till självständig förökning. Födelsen av en cell är resultatet av en dynamisk process där proteiner utför ett reproduktionsprogram som kodas i arvsmassan. I eukaryota celler (mänskliga celler ingår i denna grupp) drivs reproduktionsprogrammet av energi som produceras genom att det bildas membranomslutna rum inne i celler. Energiproduktionen kräver då transport och kommunikation mellan de intracellulära rummen. Dynamiken i systemet uppnås genom olika cellskelettnät som formar och ger mekaniskt stöd för en cell, organiserar arvsmassan och hjälper till med intracellulär kommunikation, cellrörelse, celltransport och cell-cellkommunikation samt cell-cellkontakt. I praktiken möjliggör de olika cellskeletten att cellen duplicerar sitt innehåll före bildandet av två nya celler. I de flesta organ i kroppen är det viktigt att varje nyfödd cell är identisk med sin ursprungscell, annars aktiveras skyddsmekanismer så att de defekta nyblivna cellerna självdör. En cells livscykel och existens blir mer komplicerad när en människa ska bildas. Ursprunget för varje människa är att en cell från en moder och en cell från en fader blir till en annan cell som  bär på förmågan att bilda en hel individ. Resten är känt, vi blir barn, tonåringar, vuxna… Efterhand som vi åldras, åldras våra celler och deras förmåga till delning minskar. I alla åldrar finns celler vars kontrollerade förnyelse sker kontinuerligt i kroppen. Bland dessa celler finns celler i hud och i slemhinnor samt i immunförsvaret. När någon cell i kroppen drabbas av förändringar i reproduktionsprogrammet som leder till att cellen kan undgå tillväxthämmande signaler, kan detta orsaka att cellen förökas okontrollerat utan att ta hänsyn till närliggande strukturer, och då, om kroppen inte kan stå emot, kan cancer uppstå. Olika behandlingar finns då att tillgå – bland annat kirurgiska ingrepp, strålning och kemoterapi. Flera av dessa behandlingar kompletterar varandra.

Läs hela artikeln

The post Ett nytt cellskelett i kampen mot cancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Så kan behandling mot lungcancer individanpassas på ett länssjukhus

I en inte alltför avlägsen framtid kommer lungcancerbehandling att successivt bli allt mer komplicerad med tydligare individualisering och ständigt mer avancerade behandlings algoritmer. Nya biomarkörer, omfattande gensekvensering och kombinationsterapier kommer att ställa stora krav på uppdaterade behandlingsriktlinjer, samarbeten med laboratorier och utredningstekniker som möjliggör den testning som ligger till grund för alla nya behandlingar. Det skriver Johan Isaksson, överläkare vid Gävle sjukhus, i en redogörelse för hur behandling av lungcancer kan individanpassas på ett länssjukhus.

I Sverige diagnostiseras årligen cirka 4 000 patienter med lungcancer vilket gör det till den femte vanligaste cancersjukdomen i vårt land. Lungcancer är en diagnos med dålig prognos och är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i Sverige. Sjukdomen upptäcks ofta i sena stadier, våra hitintills tillgängliga behandlingar har måttlig effekt och femårsöverlevnaden vid metastaserad sjukdom är några få procent. Medelåldern vid lungcancerinsjuknande är hög och ofta komplicerar samsjuklighet och allmäntillstånd både utredning och behandling. Sedan mitten av 2000-talet har det successivt tillkommit nya medicinska behandlingar som komplement till cytostatika och det i sin tur har lett till förbättrade behandlingsresultat för vissa undergrupper av lungcancerpatienter. Gemensamt för dessa nya behandlingar är att det utvecklats prediktiva tester av primärtumören som kan förutspå om behandlingen har chans att ge effekt eller ej. En betydande andel av patienterna med spridd lungcancer utreds och behandlas på länssjukhus och allt mer komplicerade utrednings- och behandlingsalgoritmer tillkommer som utmaningar för läkare som oftast inte är renodlade lungcancerspecialister utan också handhar övriga områden i det lungmedicinska spektrat. I den här artikeln beskrivs vardag och ambitioner ur ett länskliniksperspektiv. Lungkliniken i Gävle har ett upptagningsområde på knappt 300 000 individer och diagnostiserade 168 lungcancerfall under 2017. På kliniken är sju lungspecialister och ett flertal ST-läkare verksamma. Enheten består av en vårdavdelning, en bronkoskopienhet samt en mottagning med dagvård. Cytostatikabehandlingar ordineras av
lungläkare men administreras av sjuksköterskor på onkologklinikens cytostatikamottagning. Onkologkliniken i Gävle är en nära samarbetspartner och vi har en gemensam lungcancerrond varje vecka. Det är också onkologkliniken som bedömer, planerar och utför all strålbehandling, både palliativ och kurativ, med konventionell fotonstrålbehandling samt stereotaktisk strålbehandling. En gång per vecka finns möjlighet till diskussion med thoraxkirurger via videolänk.

Läs hela artikeln

The post Så kan behandling mot lungcancer individanpassas på ett länssjukhus appeared first on Onkologi i Sverige.

Faktor som fördubblar risken för att dö i bröstcancer identifierad

Patienter med hög intra-tumör heterogenitet av ER (östrogenreceptor) har en ökad risk att dö av bröstcancer. Detta gäller även patienter med Luminal A bröstcancersubtyp som anses ha god prognos. Denna nya kunskap kan på sikt ha stor betydelse för kvinnor med östrogenreceptor- positiv bröstcancer genom att främja mer patientspecifika behandlingsval. Det skriver forskaren och gruppledaren Linda Lindström vid Karolinska Institutet i en sammanfattning av en stor randomiserad studie där bröstcancerpatologer utvärderat intra-tumör heterogenitet.

Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige, och en av åtta kvinnor diagnostiseras med bröstcancer under sin livstid. Av dessa kvinnor kommer cirka var fjärde kvinna att insjukna i metastatisk sjukdom och dö1,2. Orsaken till bröstcancer är mångfasetterad, men reproduktiva faktorer, hormonell miljö och tillförsel av kvinnligt könshormon är faktorer som påverkar risken för bröstcancer. Det är också känt att en andel patienter med bröstcancer har en nedärvd känslighet som gör att de har högre risk att drabbas av cancer. Av all bröstcancer uppskattas mellan fem och tio procent orsakas av en känd ärftlig genförändring. Det som förbättrat bröstcanceröverlevnaden över tid är det omfattande användandet av olika hormonellt baserade behandlingsmetoder, kemoterapi och mammografiscreening. Trots detta svarar endast omkring 50 procent av kvinnor med hormonkänslig bröstcancer på hormonell behandling1,3.

Bröstcancer är en mycket heterogen sjukdom med olika tumörutveckling, spridningsförmåga och tid till eventuell spridning av sjukdomen. Prognosen för en kvinna med bröstcancer bestäms med hjälp av ett antal tumöregenskaper såsom tumörens storlek, grad och lymfkörtelspridning, samt de kliniskt använda bröstcancermarkörerna som inkluderar östrogenreceptor (estrogen receptor, ER) och progesteronreceptor (PR) status, tillväxttakt (via Ki-67), samt om tumören innehåller tillväxtfaktorn HER2. Fyra av fem kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer har ER-positiv bröstcancer. Sammanfattningsvis inkluderade STO-3-studien postmenopausala bröstcancerpatienter med lymfkörtelnegativa bröstcancertumörer som var mindre än 3 cm, och patienterna blev randomiserade för att få tamoxifenbehandling kontra ingen systemisk behandling. Vår retrospektiva analys inkluderade 593 patienter med ER-positiv bröstcancer samt nyligen annoterad detaljerad information kring tumörkarakteristika (ER, PR, HER2 och Ki-67 utvärderade 2014) och 25 års uppföljning av dessa patienter. Majoriteten av bröstcancertumörerna hade även information kring genuttryck via så kallad mikroarray-teknik (Agilent arrays, 32.1K prober) vilket användes för att klassificera tumörerna avseende bröstcancersubtyp8 där Luminala tumörer är de vanligaste subtyperna vid ER-positiv bröstcancer.

Läs hela artikeln

The post Faktor som fördubblar risken för att dö i bröstcancer identifierad appeared first on Onkologi i Sverige.

Att konvertera från slutenvård till dagvård

Genom att arbeta i projektform med dedikerade resurser och brett engagemang i verksamheten genomförde personalen inom verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar (BoT) vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på kort tid en omstrukturering där en slutenvårdsavdelning konverterades till en ny dagvårdsavdelning. Här beskriver två av de ansvariga, Maria Andersson, projektledare, och Peter Asplund, projektägare, såväl framgångs faktorer som utmaningar under uppdraget att tillsammans med personalen i hela verksamheten frigöra cirka 450 slutenvårdsdygn, styra om flödet av akuta patienter från behandlingsavdelningen till den nya dagsjukvårdsavdelningen och parallellt utveckla och anpassa ett antal vårdflöden och rutiner.

Hösten 2016 var situationen på Akademiska sjukhusets sektioner för onkologi och onkologisk endokrinologi prekär. På grund av framförallt sjuksköterskebristen krävdes ständiga platsneddragningar på de sammanlagt tre slutenvårdsavdelningarna, vilket innebar medicinsk risk för patienterna, personalstress och krävande logistik. Bemanningstalen var känt låga och arbetsbelastningen hög. Inom cancervården ser vi samtidigt en tydlig trend där nya och förbättrade diagnostiska metoder ökar möjligheterna att identifiera cancer i tidigt skede. Detta är förstås mycket positivt, men det innebär samtidigt att cancerincidensen ökar. Utöver förbättrad diagnostik bidrar även den demografiska samhällsutvecklingen med en allt äldre befolkning till att patienterna blir fler. Hand i hand med förbättrade diagnostiska möjligheter utvecklas även nya läkemedel och behandlingsmetoder som ändrar behoven och nivåerna av vård och allt mer behandling kan ges i öppenvård.

Det i sin tur leder till att slutenvården får ta hand om allt äldre och sjukare patienter. Ytterligare en faktor som vi måste anpassa oss till är att många patienter vill se en mer transparent vårdprocess samt vara mer delaktiga i sin egen vård. Organisationen och arbetssätten behövde därför förändras för att optimera cancervården med den personal och de medel som fanns till förfogande. Det handlade om att kunna behålla, utveckla och använda personalen på bästa sätt och att ge patienterna en god, informerad och jämlik vård med befintliga resurser.

Läs hela artikeln

The post Att konvertera från slutenvård till dagvård appeared first on Onkologi i Sverige.

Lena Carlsson – kvinnan som byggde upp hela cancer vården vid Sundsvalls sjukhus

Nyfikenhet, intresse för personliga möten och en ambition att förbättra vården. Lägg därtill en massa spring i benen. Fram tonar bilden av Lena Carlsson, onkologen som byggt upp cancervården vid Sundsvalls sjukhus.

Många steg blir det. Som chef för onkologkliniken vid Sundsvalls sjukhus, men också för patologi och mammografi, tillbringar Lena Carlsson mycket tid längs de långa underjordiska kulvertarna. Strålbehandling, laboratorier och mammografi ligger nämligen i helt and ra delar av huset än mottagningar och vårdavdelningar.
– Men om några år, så!
Lena Carlsson tror visserligen inte att det hinner bli färdigt innan hon går i pension, men hon ser ändå fram emot den ombyggnad som kommer att innebära att cancervården här i sjukhuset blir mer samlad och samtidigt får större utrymmen.
– Det känns jätteroligt, dels för att vi är väldigt trångbodda nu, dels för att vi kan ge fler hjälp då. Lena Carlsson kom till Sundsvalls sjukhus 1991. Hon hade då under några år som AT- och så småningom STläkare följt sin man civilingenjören från den ena orten till den andra, för att kunna hålla ihop familjen, som utöver de två bestod av två söner, så småningom tre. Efter att ha utbildat sig i Umeå var de i Göteborg, Ludvika, Umeå igen, Skellefteå, Uppsala och Västerås. På varje ställe arbetade Lena Carlsson på de lokala sjukhusen.
– Det gav förstås oerhört många bra erfarenheter, inte minst kring hur man kan organisera verksamheter. Men jag lärde mig också att det inte finns något standardsätt.

”DAGS ATT STARTA EN KLINIK!”
Detta bildade en bra grund för henne den dag hennes man blev headhuntad till en tjänst i Sundsvall. Och Lena Carlsson visste att det inte fanns någon onkologenhet på Sundsvalls sjukhus.
– Så jag tyckte det var dags att starta en sådan!
Hon ringde chefen för kirurgkliniken i Sundsvall: ”Hej, här är jag, har du jobb åt mig?”. Och blev anställd.
– Det handlade förstås mycket om tajming, men också om att cheferna – tre äldre herrar – såg möjligheterna och vikten av att bygga upp en kompetens i allmänonkologi här. Nu hade hon nytta av att ha arbetat på Västerås lasarett, där en sådan verksamhet hade dragit i gång tio år tidigare. Hon fick många råd av sina forna kolleger därifrån och fick läsa deras utredningar. Eftersom Sundsvalls sjukhus redan samarbetade med Norrlands universitetssjukhus i Umeå i fråga om cytostatikabehandling var det naturligt att först bygga upp den delen, och börja med de stora tumörgrupperna; bröst-, mag-tarm- och urinvägscancer. Vårdplatserna lades på kirurgkliniken, sjuksköterskor utbildades på plats.
– Sedan slumpade det sig så himla bra att Petra Flygare, som redan då var en välkänd onkolog, ringde och undrade om det fanns jobb åt henne, eftersom hennes sambo hade fått jobb i stan. Så hon har varit med nästan hela resan och har gjort ett fantastiskt jobb!

Läs hela reportaget

The post Lena Carlsson – kvinnan som byggde upp hela cancer vården vid Sundsvalls sjukhus appeared first on Onkologi i Sverige.

Sunda solvanor – Hur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut?

Under 2018 ska Regionala cancercentrum särskilt arbeta med prevention och tidig diagnostik av hudcancer. Uppdraget ingår i årets canceröverenskommelse och målet är att stoppa den kraftiga ökningen av antalet hudcancerfall i Sverige.

Uppdraget har två delar. Den första är att analysera vad som krävs för att införa ett nationellt program med effektiva metoder för tidig diagnostik av hudcancer, till exempel teledermatoskopi.
Den andra delen är att samla alla berörda aktörer för att diskutera hur arbetsfördelningen kring prevention kan se ut.
– Vi kommer att hålla två workshops i oktober där vi samlar berörda aktörer för att diskutera de här frågorna, säger Shirin Bartholdsson, projektledare och ordförande i nationella arbetsgruppen för cancerprevention.

VIKTIGT ATT TÄNKA LÅNGSIKTIGT
Den workshop som rör primär prevention hålls den 4 oktober på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Stockholm. Syftet är att erbjuda en arena för samtal och att diskutera strategier för det framtida arbetet.
– Hur vill vi att preventionsarbetet i Sverige ska se ut om 40 år? Vilka insatser ska stå i fokus? Vem bör utföra dem? Ska arbetet bli framgångsrikt, så är det nu vi måste börja planera, säger Shirin Bartholdsson.
Prevention av hudcancer handlar om att påverka människors beteende i solen. Att upprepade gånger bränna sig i solen, särskilt som barn, ökar risken att få malignt melanom som är den farligaste formen av hudcancer.
– Strålsäkerhetsmyndigheten har ett tydligt uppdrag, men annars finns det inte så många aktörer som ser det som sitt ansvar att arbeta med den här frågan. Samtidigt är hudcancer den cancerform som ökar snabbast och en av de cancerformer som man faktiskt kan förebygga, säger Shirin Bartholdsson.

Läs hela artikeln

The post Sunda solvanor appeared first on Onkologi i Sverige.

Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN

Efter att ha arbetat som kirurg i 43 år och då haft ett särskilt intresse för HPB-cancer är jag nu sedan tre år tillbaka huvudsakligen arbetande inom primärvården. Det är ett tämligen annorlunda arbete eftersom man som kirurg är mycket mera inriktad på att behandla en definierad sjukdom, medan man som läkare i primärvården har patienter som vanligen har flera symtom, flera diagnoser och flera läkemedel. Det finns visserligen en del unga och medelålders patienter, men tonvikten ligger tydligt på de äldsta patienterna och på patienter där det inte bara är symptom och diagnoser som är viktiga utan också deras funktion i samhället.

Helt klart är att utan primärvården skulle specialistsjukvården inte kunna fungera, men samtidigt som man utanför sjukhuset har ett distinkt utrednings- och behandlingsuppdrag har man också en grindvaktsfunktion gentemot specialisterna. Detta låter kanske inte så prestigefullt, men personligen är jag full av beundran för vilka svåra urval av patienter primärvårdsläkarna gör. Bland alla de med mer eller mindre diffusa symptom ska man kunna välja ut vilka som ska skickas till akutmottagningen under misstanke om appendicit, vilka som ska skickas till hjärtspecialisten och vilka som ska utredas för misstanke om malign sjukdom. Efter tre års arbete inom primärvården med ett oselekterat klientel av patienter tillåter jag mig att diskutera lite om vad som hänt inom cancerdiagnostik- och canceruppföljning inom min del av primärvården.

FÖLJS UPP PÅ ANNAT SÄTT
För det första är jag förvånad över hur få patienter med nyligen behandlade cancersjukdomar jag träffat på inom primärvården. Kanske beror det på att kirurger och onkologer följer upp sina patienter väl själva, kanske beror det på att jag inte sysslat med hemsjukvård och att det finns hospice i det område där jag arbetar. Av något större intresse är att jag då på 36 månader diagnostiserat 25 fall av behandlingskrävande tumörer; det vill säga en ny tidigare odiagnostiserad cancer var sjätte vecka
(se tabell )– detta kan ställas mot cirka 20 patienter per dag i 220 dagar per år i 3 år, det vill säga att 1,9 promille av patienterna haft tidigare inte känd malign sjukdom (en patient av 500). Några av cancerfallen kan klassificeras som diagnostiska framgångar medan andra var standradiserat (enkelt) handlagda och åter andra (retrospektivt) kunde ha utretts bättre.

Som exempel på detta kan tas de två fallen av pankreascancer. Den ena patienten kom med ikterus och viss viktnedgång och diagnosen fastställdes genom en CT inom några dagar och en Whipple-operation utfördes inom tre veckor. Den andra patienten hade under åratal tagit PPI och sökte nu eftersom hon inte tyckte att den verkade tillräckligt bra. Det ledde till åtskilliga mottagningsbesök, medicinändringar och blodprov som visade normala värden. Först efter ett halvt års resultatlösa åtgärder och några kilos viktnedgång gjordes CT som visade en stor pankreascancer i corpus samt levermetastaser. Hon avled inom några månader.

Läs hela artikeln

The post Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN appeared first on Onkologi i Sverige.