Nya ansökningar för godkännande av försäljningstillstånd

Sammanfattning av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommittés (CHMP – Committee for Medicinal Products for Human Use) möte i september 2018.

Kommittén har gett en positiv bedömning angående försäljningstillstånd för:

• Alunbrig (brigatinib), avsett för behandling av vuxna patienter med anaplastiskt lymfomkinas-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare behandlats med crizotinib.
• Apealea (paklitaxel), avsett för behandling av äggstockscancer.
• Fulphila/Pelmeg/Ziextenzo (pegfilgrastim), biosimilar avsedd att reducera durationen av neutropeni och incidensen febril neutropeni hos vuxna patienter som behandlas med cytotoxisk kemoterapi.

Kommittén har gett en positiv bedömning angående utvidgad/ändrad indikation för:

• Cabometyx (kabozantinib), där befintlig indikation utökas med: behandling av hepatocellulär cancer (HCC) hos vuxna som tidigare har behandlats med sorafenib.
• Venclyxto (venetoklax), där befintlig indikation utökas till: i kombination med rituximab för behandling av vuxna patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som har fått minst en tidigare behandling.
• Xtandi (enzalutamid), där befintlig indikation utökas med: behandling av högrisk icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (CRPC) hos vuxna män.

The post Nya cancerläkemedel på gång! appeared first on Onkologi i Sverige.

Ny studie om protonstrålningens effekter

I början av 2019 startar en ny klinisk studie om protonstrålning, finansierad av Cancerfonden. Onkolog Daniel Molin och hans forskargrupp ska studera vilken nytta patienter med Hodgkins lymfom har av protonstrålning. Målet med studien är att kunna visa att protonbehandling botar patienter i lika hög utsträckning som traditionell strålbehandling, men ger färre biverkningar. Patienterna i studien kommer att behandlas vid Skandionkliniken i Uppsala.

Hodgkins lymfom är en ovanlig form av lymfkörtelcancer som drabbar cirka 200 patienter varje år. De som får diagnosen är ofta unga, 20-30 år, och det är vanligt att tumören sitter mellan lungorna. Prognosen vid Hodgkins lymfom är god, cirka 90 procent av de som drabbas blir botade. Den vanligaste behandlingen är cytostatika och strålning. Vid behandling med protoner går strålen att styra mer exakt än vid annan strålbehandling. Det gör att risken att skada omgivande organ minskar.

Daniel Molin

– Patienter med Hodgkins lymfom kan ha särskilt stor nytta av protonstrålning eftersom tumörerna ofta sitter nära känsliga organ som hjärta, bröst och lungor, säger Daniel Molin. Inom ramen för studien, som ska pågå i fem år, kommer 30–35 patienter varje år att inkluderas i studien, varav minst 15 ska behandlas med protoner vid Skandionkliniken i Uppsala. De som deltar i studien är mellan 18 och 50 år och de kommer att få behandling under två eller drygt tre veckor, vilket är en vanlig strålningsperiod vid Hodgkins lymfom. Patienterna kommer sedan att jämföras med andra patienter med Hodgkins lymfom som tidigare fått traditionell strålning med fotoner. I studien kommer forskarna även att jämföra behandlingsplanerna vid traditionell strålning och protonstrålning och tekniskt jämföra stråldoser och strålområden. Cancerfonden finansierar projektet med 500 000 kr om året i tre år. Men det kommer att behövas mer pengar eftersom Daniel Molin räknar med att projektet blir långsiktigt.

–Målet är att två–tre år efter att patienter slutat inkluderas kunna visa att protonstrålning inte är ett sämre behandlingsalternativ än traditionell strålning – att det inte ger fler återfall. Det verkligt intressanta blir att se om protonbehandling ger färre sena allvarliga biverkningar, så som andra cancersjukdomar, sköldkörtelproblem eller hjärt- och lungsjukdomar. Biverkningar som kan uppstå många år efter en strålbehandling.

–Det beräknar vi att kunna se om cirka 20 år. Dessa resultat kan bli de sista jag tar fram innan jag går i pension, säger Daniel Molin.

The post Ny studie om protonstrålningens effekter appeared first on Onkologi i Sverige.

Nya studieresultat för BAVENCIO (avelumab) plus INLYTA (axitinib)
BAVENCIO (avelumab) plus INLYTA (axitinib) förbättrade progressionsfri överlevnad hos tidigare obehandlade patienter med avancerad njurcancer i en fas 3-studie.

The post Nya studieresultat för BAVENCIO (avelumab) plus INLYTA (axitinib) appeared first on Onkologi i Sverige.

Nobelprisbelönad upptäckt – ett forskningsområde som utvecklas snabbt

Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2018 delas av forskarna James P. Allison och Tasuku Honjo. Resultaten var spektakulära, konstaterar Klas Kärre, ledamot i Nobelkommittén. Foto: Erik Cronberg 

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi belönar upptäckten att det går att behandla cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer. Bakom upptäckten ligger en djärv idé och nyfiken grundforskning, vilket har lett till en helt ny princip för cancerbehandling och redan godkända läkemedel. Området fortsätter att utvecklas snabbt – bland annat genom forskning på Karolinska Institutet.

Inför filmkameror och bänkrader fyllda av journalister från olika delar av världen, meddelades igår att Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2018 delas av forskarna James P. Allison och Tasuku Honjo.

Thomas Perlmann. Foto: Erik Cronberg

– För deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer, förkunnade Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

Priset handlar om upptäckten att det går att släppa loss kroppens egen förmåga att angripa tumörceller genom att blockera bromsmekanismer i immunförsvaret. Genom att hämma proteiner som bromsar immunförsvarets T-celler kan T-cellerna i stället aktiveras och skapa ett immunsvar riktat mot cancercellerna.

Nytt koncept för cancerbehandling

De två forskarnas upptäckter har lett till ett helt nytt koncept för behandling av cancer, konstaterar Anna Wedell, ordförande i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

Anna Wedell. Foto: Erik Cronberg

– Eftersom man utnyttjar immunsystemets inneboende förmåga att slå brett mot cancerceller blir det här en generell behandling – inte bara inriktad på vissa tumörer. Det ger effekt på cancertyper vi inte har kommit åt förut och ger bot i patientgrupper där vi tidigare inte har kunnat erbjuda någonting, säger Anna Wedell.

Årets ena pristagare, amerikanen James P Allison, studerade på 1990-talet proteinet CTLA-4 som sitter på ytan av T-celler. Man hade då redan sett att proteinet fungerade som en bromspedal för T-cellerna och motverkade aktivering av immunförsvaret.

Men medan andra forskare försökte utnyttja den mekanismen för att behandla autoimmuna sjukdomar, gick James P Allison en annan väg. Han ville i stället se om det gick att aktivera T-cellerna och få dem att attackera cancerceller genom att blockera CTLA-4-bromsen med en antikropp.

– Det var hans idé. Han var kreativ och djärv och vågade driva den hela vägen, säger Anna Wedell.

Immunologisk checkpoint-inhibering

I december 1994 genomförde James Allison och hans medarbetare ett avgörande experiment där en antikropp mot CTLA-4 testades på möss med cancer. Resultaten var spektakulära, konstaterar Klas Kärre, ledamot i Nobelkommittén.

– Mössen som hade behandlats med antikroppen botades från cancer, medan kontrollmössen utvecklade stora tumörer. Det var födelsen för ett nytt område inom immunterapi, som idag ofta kallas immunologisk checkpoint-inhibering, säger han.

James Allison ville ta sina resultat vidare till människor men fick nobben av flera läkemedelsbolag. Till slut fick han napp hos ett litet bolag och 2010 publicerades en studie som visade goda resultat hos patienter med spridd hudcancer. Hos flera patienter verkade cancern ha försvunnit, något man tidigare inte hade sett. 2011 godkändes läkemedlet av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Årets andre pristagare, Tasuku Honjo, hade några år före James P Allisons fynd upptäckt ett annat protein som även det fanns på T-cellernas yta. Han kallade det för PD-1 och startade ett ambitiöst forskningsprogram för att kartlägga dess funktion.

– Det är ett fint exempel på nyfikenhetsdriven grundforskning som har fått enorm klinisk nytta. Han var intresserad av den här nya molekylen han hade upptäckt och redde ut dela dess funktion, säger Anna Wedell.

Det visade sig att PD-1 också fungerar som en av immunförsvarets bromspedaler, men med en annan verkningsmekanism än CTLA-4. Även här utvecklats antikroppar som hämmar proteinet, och 2012 visade kliniska studier mycket goda behandlingseffekter vid flera olika cancersjukdomar. År 2014 godkändes behandlingen för hudcancer och 2015 för lungcancer och njurcancer. PD-1-hämning är idag ett växande område och det finns PD-1-hämmare effektiva mot ytterligare cancerformer.

Avgörande betydelse

Liksom annan cancerbehandling kan den här typen av behandling ge biverkningar, men de är i regel hanterbara. Alla patienter får heller inte behandlingseffekt av checkpoint-inhibering, men hos dem som får det kan det ha avgörande betydelse. Till exempel svarar en tredjedel av patienterna med hudcancer på behandling med CTLA-4-inhibering och 20 procent av dem ser ut att bli botade, i ett tioårsperspektiv.

– Det kan låta blygsamt, men det här gäller patienter där alla dog efter bara några år tidigare. Med PD-1-inhibering botas 40 procent av patienterna med avancerad, metastaserande melanom, säger Klas Kärre.

Efter James P. Allisons och Tasuku Honjos upptäckter har området gått snabbt framåt. För närvarande pågår ett stort antal kliniska studier där checkpoint-behandling testas på olika cancersjukdomar. Nya checkpoint-molekyler har också börjat prövas som måltavlor för behandling.

En viktig väg framåt är också att försöka kombinera olika checkpoint-inhibitorer med varandra för att nå ännu bättre effekt – vilket man har sett vid hudcancer – och även att kombinera dem med konventionell behandling.

Forskningen bedrivs bland annat vid Karolinska Institutet, där forskare har deltagit i kliniska studier för att testa effekten av checkpoint-inhibitorer vid flera olika cancerformer.

Jonas Bergh. Foto: Erik Cronberg

– Vi både deltar i andras stora studier och designar egna. Inom kort planerar min forskargrupp att starta en egen studie för att testa effekterna av att lägga till checkpoint-inhibitorer till dagens behandling av bröstcancer, säger Jonas Bergh, professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet.

Text: Sara Nilsson

The post Nobelprisbelönad upptäckt – ett forskningsområde som utvecklas snabbt appeared first on Onkologi i Sverige.

Högrisk-HPV kopplat till förbättrad överlevnad vid livmoderhalscancer

Förekomst av humant papillomvirus (HPV) av högrisktyp vid diagnos av invasiv livmoderhalscancer är kopplat till väsentligt förbättrad prognos jämfört med om högrisk-HPV inte kan påvisas i tumören. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine. Forskarna tror att förekomst av högrisk-HPV kan bli ytterligare en viktig prognostisk markör som kan ge vägledning om val av behandlingsstrategi.

Pär Sparén. Foto: Stefan Zimmerman

Humant papillomvirus av högrisktyp (hrHPV) är den främsta orsaken till livmoderhalscancer. Om förekomst av hrHPV i tumörvävnaden har betydelse för prognosen har dock varit oklart. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet därför undersökt om det finns ett samband mellan förekomst av hrHPV i tumören och överlevnad vid invasiv livmoderhalscancer, det vill säga livmoderhalscancer som spridit sig till närliggande vävnader.

Forskarna samlade in information om alla fall av invasiv livmoderhalscancer i Sverige under åren 2002-2011, totalt 4 254 bekräftade fall. De fick sedan in HPV-data från landets biobanker för 2 845 av dessa kvinnor och jämförde med överlevnadsdata från nationella register.

Lägre risk att dö

Resultaten visar att den femåriga relativa överlevnaden för kvinnor med hrHPV-positiva tumörer var 74 procent jämfört med den kvinnliga befolkningen i samma ålder och under motsvarande kalenderår, medan den endast var 54 procent för kvinnor med hrHPV-negativa tumörer.

HrHPV kunde påvisas i drygt 80 procent av tumörerna. Kvinnor med hrHPV-positiva tumörer var oftare screeningupptäckta, var yngre och hade högre socioekonomisk status. De var också upptäckta i ett tidigare kliniskt stadium jämfört med kvinnor med hrHPV-negativa tumörer. Efter att ha kontrollerat för ålder, tumörtyp, tumörstadium vid diagnos och utbildningsnivå hade dock kvinnorna med hrHPV-positiva tumörer fortfarande betydligt lägre risk att dö jämfört med kvinnorna med hrHPV-negativa tumörer.

Ett bra komplement

– Förekomst av hrHPV i invasiv tumörvävnad är således en stark och samtidigt rutinmässigt tillgänglig prognostisk biomarkör för prognosen av invasiv livmoderhalscancer och skulle kunna vara ett bra komplement till de etablerade prognostiska instrumenten som används i dag, säger Pär Sparén, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och en av artikelförfattarna.

De underliggande biologiska mekanismerna till att avsaknad av detekterbart hrHPV i tumören ger avsevärt sämre prognos är inte kända och behöver undersökas ytterligare.

Forskningen finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och China Scholarship Council. Medförfattaren Joakim Dillner har mottagit anslag från Roche och Genomica för forskning om HPV-test. Bengt Andrae var år 2015 medlem i Socialstyrelsens expertgrupp om HPV-baserad screening för livmoderhalscancer.

Publikation

“High-risk human papillomavirus status and prognosis in invasive cervical cancer: A nationwide cohort study”
Jiayao Lei, Alexander Ploner, Camilla Lagheden, Carina Eklund, Sara Nordqvist Kleppe, Bengt Andrae, K. Miriam Elfström, Joakim Dillner, Pär Sparén, Karin Sundström
PLOS Medicine, online 1 oktober 2018, doi: 10.1371/journal.pmed.1002666

The post Högrisk-HPV kopplat till förbättrad överlevnad vid livmoderhalscancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Positiva interimsdata för birinapant i kombinationsstudie med Keytruda®

Medivir AB (Nasdaq Stockholm: MVIR) presenterade idag data avseende säkerhet och effekt utifrån en interimsanalys av resultaten från fas I-delen i den pågående fas I/II-studien av birinapant i kombination med MSDs anti-PD-1-behandling Keytruda® (pembrolizumab) för cancerpatienter som redan erhållit tillgängliga godkända behandlingsalternativ. Ingen dosberoende toxicitet observerades i de första tre patientgrupperna, och doseskaleringen har fortsatt till den högsta planerade dosnivån i studien. Av de 12 patienterna som omfattas av interimsanalysen har en patient en bekräftad partiell respons, vilket innebär en minskning av tumörstorleken med 30% eller mer vid två på varandra följande undersökningstillfällen.

I fas I-delen av studien har tre grupper om 3-6 patienter hittills rekryterats. Varje grupp har fått Keytruda® och birinapant i doser om 5.6 mg/m2, 11 mg/m2eller 17 mg/m2. Interimsanalysen är baserad på data avseende säkerhet och effekt på de 12 patienter som inkluderades i dessa tre grupper. Data från interimsanalysen visar att säkerhetsprofilen för birinapant i kombination med Keytruda® är likvärdig med den publicerade kliniska säkerhetsprofilen för Keytruda® och birinapant när dessa använts var för sig vid motsvarande dosnivåer. Inga kranialnervspareser har hittills setts hos någon patient i studien.

Den patient som svarade på behandling med birinapant i kombination med Keytruda® har tidigare erhållit fyra regimer med cancerläkemedel för att behandla en mikrosatellitstabil (MSS) tjocktarmscancer, en cancerform där behandling med enbart Keytruda® sällan ger effekt. Patienten har en bekräftad partiell respons (enligt RECIST 1.1) som kvarstod vid den sista utvärderingen och får fortsatt behandling 45 veckor efter det att terapin inleddes. Tre ytterligare patienter med cancer i blindtarmen, magsäckscancer och sarkom har uppnått stabil sjukdom som varat upp till 18 veckor efter behandlingsstart.

– Vi är glada att vi nu kan ge en uppdatering avseende denna studie med birinapant i kombination med Keytruda®. Med den kliniska säkerhetsprofil som kombinationen hittills visat och med en uppmuntrande effektsignal vid en svårbehandlad tumörtyp, ser vi en mycket spännande potential för denna kombinations-terapi och ser fram emot att fortsätta den kliniska utvecklingen, säger Medivirs vd Christine Lind.

Rekrytering till den fjärde och sista patientgruppen, som erhåller birinapant i dosen 22 mg/m2i kombination med Keytruda® pågår för närvarande. Den rekommenderade dosen för fas II kommer att fastställas när säkerhetsdata finns tillgängliga för alla patienter i fyra planerade dosnivåerna. Ytterligare information om studien finns på www.clinicaltrials.gov med referens NCT02587962.

The post Positiva interimsdata för birinapant i kombinationsstudie med Keytruda® appeared first on Onkologi i Sverige.

Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper

Ulfsunda slott | 21 – 22 mars 2019
Kursens syfte är att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom lymfatiska maligniteter. Målgruppen är specialister eller ST-läkare inom hematologi eller onkologi med lymfom/KLL intresse. Det är en interaktiv kurs där deltagarna kommer att få många möjligheter till diskussioner med kollegor och kursansvariga.

Anmälan och program

The post Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper appeared first on Onkologi i Sverige.

God effekt av immunterapi mot ärftlig hudcancer

Individer med en särskild form av ärftlig hudcancer har ofta dålig prognos. Den sorts immunterapi som belönades med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin fungerar dock särskilt bra i denna patientgrupp, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Studien publiceras i Journal of Medical Genetics.

Medfödda mutationer i genen CDKN2A är den starkaste kända riskfaktorn för att drabbas av ärftlig hudcancer. Individer som drabbas av melanom och bär på mutationer i denna gen har också sämre sjukdomsprognos jämfört med andra, enligt tidigare forskning.

Melanom som hunnit sprida sig i kroppen svarar begränsat på traditionell cellgiftsbehandling. De senaste åren har det dock tillkommit nya immunologiska behandlingar som ger effekt hos många melanompatienter. Dessa så kallade checkpoint-inhibitorer behandlar cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer, en behandlingsstrategi som grundlades av James P. Allison och Tasuku Honjo, 2018 års mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt hur effektiv immunologisk checkpoint-terapi är hos individer med nedärvd CDKN2A-mutation som har spritt melanom. Resultaten jämfördes med tidigare stora studier där melanompatienter behandlats med immunterapi.

– Det visade sig att mutationsbärarna med spritt melanom svarade oväntat bra på immunterapi. Det är glädjande och mycket positivt för denna annars så utsatta patientgrupp, säger Hildur Helgadottir, forskare vid institutionen för onkologi-patologi som ledde studien.

Bland de 19 patienter med CDKN2A-mutationer som ingick i studien svarade närmare två tredjedelar på behandlingen så att tumörerna minskade och hos en tredjedel försvann tumörerna helt. Förväntad respons utifrån tidigare studier var att drygt en tredjedel skulle svara på behandlingen och att tumörerna helt skulle försvinna hos var femtonde patient.

Forskarna upptäckte också att tumörer med CDKN2A-mutation överlag hade ett större antal mutationer jämfört med andra tumörer. En möjlig förklaring till den goda behandlingseffekten är enligt forskarna att celler med många mutationer blir mer olika kroppens friska celler så att immunsystemet har lättare att känna igen dem som främmande.

– Vår slutsats från studien är att CDKN2A-mutationsbärare som får spritt melanom har bra möjligheter att svara på immunterapi, vilket kan vara kopplat till att tumörer med CDKN2A-mutation verkar ha en tendens att samla på sig ännu fler mutationer. Denna koppling måste dock undersökas ännu närmare, säger Hildur Helgadottir.

Studien gjordes i samarbete med forskare vid Lunds och Göteborgs Universitet samt forskargrupper från Leiden i Holland, Genua i Italien, Barcelona i Spanien och Sidney i Australien.

Forskningen finansierades av Iris, Stig och Gerry Castenbäcks stiftelse för cancerforskning, Cancerfonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Vetenskapsrådet, ALF, the Dutch Cancer Society, the Italian Association for Cancer Research, the Italian Ministry of Health, the Spanish Fondo de Investigaciones Sanitarias and Instituto de Salud Carlos III och the European Development Regional Fund.

Publikation: “Efficacy of novel immunotherapy regimens in metastatic melanoma patients with germline CDKN2A mutations”. Hildur Helgadottir, Paola Ghiorzo, Remco van Doorn, Susana Puig, Max Levin, Richard Kefford, Martin Lauss, Paola Queirolo, Lorenza Pastorino, Ellen Kapiteijn, Míriam Potrony Mateu, Cristina Carrera, Håkan Olsson, Veronica Höiom, Göran Jönsson. Journal of Medical Genetics, online 5 oktober 2018, doi:10.1136/jmedgenet-2018-105610.

För mer information, kontakta:
Hildur Helgadottir, forskare
Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet
Telefon: 0707-557722
E-post: hildur.helgadottir@ki.se

The post God effekt av immunterapi mot ärftlig hudcancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Ny metod för att spåra cancerceller studeras på Sahlgrenska

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset pågår forskning som kan förändra cancerpatienters liv. Sjukhuset har en av landets största kliniska prövningsenheter och satsar stort på att spetsforskning så snabbt som möjligt ska nå patienterna. Just nu testar man hur ett enkelt blodprov skulle kunna hitta cancerceller från tumörer.

På den kliniska prövningsenheten inom onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är en av Sveriges största, genomförs allt från tidiga prövningar till stora så kallade fas 4-studier.

– Här pågår forskning som kan revolutionera behandlingsmetoderna för cancerpatienter. Just nu studerar vi bland annat så kallade ”liquid biopsies” som innebär att vi med hjälp av ett enkelt blodprov kan leta efter cancerceller från tumörer som cirkulerar i blodet. Det kan vi använda oss av för att hitta cancer i ett tidigt stadie, välja rätt behandlingsmetod och ta reda på hur bra behandlingen fungerar, säger Annika Baan, vårdenhetschef på Klinisk prövningsenhet inom Onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Prövningarna är en förutsättning för att myndigheter ska godkänna ett nytt läkemedel eller en ny medicinteknisk produkt, och för att läkare ska kunna ordinera nya behandlingsmetoder. Antalet studier på Sahlgrenska Universitetssjukhus har fördubblats de senaste åtta åren och flest studier bedrivs inom behandling mot bröstcancer, malignt melanom och lungcancer. Patienter som deltar i studierna följs upp genom hela behandlingsprocessen.

– De får möjligheten att bidra till den medicinska utvecklingen samtidigt som de får ta del av de senaste behandlingsmetoderna. På så sätt får de mer kontroll, uppföljning och ett ökat hopp om att bli botade från sin cancer, säger Annika Baan.

Framöver satsar enheten på att delta i så kallade fas 1-studier, som ger sjukhuset ännu större möjligheter att ta akademisk forskning vidare från labb till patienter. På så sätt kan man snabbare erbjuda nya läkemedel med potential att rädda liv.

– Patienter i kliniska prövningar får tidigt tillgång till nya läkemedel och behandlingsmetoder, ofta flera år före marknaden. Ett exempel är immunterapi, som blev årets Nobelpris i medicin. Den har förbättrat överlevnaden för patienter med malignt melanom på ett fantastiskt sätt och blir nu tillgänglig för allt fler patientgrupper, säger Johanna Svensson, verksamhetschef inom Onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

The post Ny metod för att spåra cancerceller studeras på Sahlgrenska appeared first on Onkologi i Sverige.

The post Anne Wennick prisas för cancerforskning som lyssnar in anhöriga appeared first on Onkologi i Sverige.

crizanlizumab (SEG101) ökade antalet smärtfria patienter med sickelcellsanemi visar studien SUSTAIN

Resultat från en post-hoc analys av Fas II studien SUSTAIN visar att crizanlizumab, en humaniserad monoklonal antikropp, visar att fler patienter än i placebogruppen inte fick (VOC) (35.8% vs 16.9%)

Data published in the American Journal of Hematology show more than twice as many patients taking crizanlizumab did not experience a disease-related pain crisis (also called vaso-occlusive crisis, or VOC) vs placebo. VOCs are the most common, painful complication of sickle cell disease and the main reason patients seek medical care in hospitals
Discussions with health authorities continue; FDA filing anticipated in 2019

Results from a post hoc analysis of the Phase II SUSTAIN study of crizanlizumab, a humanized anti-P-selectin monoclonal antibody being investigated for the treatment of sickle cell disease (SCD), have been published in the American Journal of Hematology. The analysis showed that more patients treated with crizanlizumab did not experience a vaso-occlusive crisis (VOC) vs those treated with placebo (35.8% vs 16.9%), specifically patients with a history of 2-10 VOCs in the previous year.

VOCs are a painful complication of SCD and the main reason why patients seek medical care in hospitals[1],[2]. VOCs, which are triggered by multi-cell adhesion, are associated with increased morbidity and mortality, and can result in stroke, as well as organ damage or failure[3],[4]. Currently, treatment options for VOCs are limited[5].

”The unpredictable, intense painful crises that patients with sickle cell disease experience are the hallmark of the disease and the primary cause of hospitalizations in this patient population,” said Abdullah Kutlar, MD, Director, Sickle Cell Center at the Medical College of Georgia, Augusta University, Augusta, Georgia, and primary author of the SUSTAIN analysis. ”I am encouraged that results from this post hoc analysis of SUSTAIN study data found that crizanlizumab could substantially delay or prevent these crises, which also may mean less organ damage in the long run.”

The post hoc analysis reviewed 52-week results from 132 patients, including 67 treated with crizanlizumab 5 mg/kg and 65 who received placebo. All evaluated patients had a history of at least 2 VOCs in the year prior to the study, with 62.9% (n=83) having experienced 2-4 events and 37.1% (n=49) with 5-10 events. The most common genotype in SCD, homozygous hemoglobin S (HbSS), was identified in most SUSTAIN patients (n=94; 71.2%), and patients with this genotype were evenly distributed between study arms.

The analysis found that treatment with crizanlizumab may prevent VOCs, both in patients who had 2-4 and 5-10 disease-related pain events in the year prior to the study, as well as those with HbSS.

Of the subgroups evaluated, a considerable number of patients across multiple subgroups treated with crizanlizumab did not experience a VOC compared with those treated with placebo, including:
Those with 2-4 events in the year prior to participating in the study (17 out of 42 patients or 40.5% vs 10 out of 41 patients, or 24.4%)
Those with 5-10 events in the year prior to participating in the study (7 out of 25 patients or 28.0% vs 1 out of 24 patients, or 4.2%)
Those with the HbSS genotype (15 out of 47 patients or 31.9% vs 8 out of 47 patients, or 17.0%)
Those also with concomitant use of hydroxyurea (14 out of 42 patients 33.3% vs 7 out of 40 patients, or 17.5%)

No new safety concerns emerged in the post hoc analysis as adverse events attributed to treatment were similar between the crizanlizumab and placebo arms across all subgroups.

”The insights gained from this analysis and others from the SUSTAIN study, strengthen our belief that crizanlizumab may become an important new therapeutic option for sickle cell patients who continue to need step changes in medical innovation,” said Samit Hirawat, MD, Head, Novartis Oncology Global Drug Development. ”This is another example of what we mean when we say we are reimagining medicine.”

About the SUSTAIN trial
The Phase II SUSTAIN trial was a multicenter, multinational, randomized, placebo-controlled, double-blind,12-month study to assess safety and efficacy of the anti-P-selectin antibody crizanlizumab with or without concomitant use of hydroxyurea therapy in sickle cell disease patients with sickle cell-related pain crises. Primary results were published in The New England Journal of Medicine and showed that crizanlizumab reduced the median annual rate of sickle cell pain crises (SCPCs) by 45.3% compared to placebo (1.63 vs 2.98, p=0.010) in patients with or without hydroxyurea therapy[6].

Adverse events that occurred in 10% or more of the patients in either active-treatment group (2.5 mg/kg; 5 mg/kg) and at a frequency that was at least twice as high as that in the placebo group were arthralgia, diarrhea, pruritus, vomiting, and chest pain. There were no apparent increases in infections with crizanlizumab treatment[6].

About crizanlizumab (SEG101)
Crizanlizumab (SEG101) is a humanized anti-P-selectin monoclonal antibody being investigated for the prevention of vaso-occlusive crises (VOCs) in patients with sickle cell disease (SCD)[6]. Crizanlizumab binds a molecule called P-selectin on the surface of endothelial cells and platelets in the blood vessels, causing a blockade of P-selectin[6]. P-selectin is one of the major drivers of the vaso-occlusive process[6]. Results from the Phase II SUSTAIN study demonstrated that crizanlizumab reduced the median annual rate of VOCs that lead to a healthcare visit compared to placebo in patients with SCD regardless of whether or not they were taking hydroxyurea[6].

References
[1] Puri L, Nottage KA, Hankins JS, et al. State of the art management of acute vaso-occlusive pain in sickle cell disease. Paediatr Drugs. 2018;(1)20:29-42.
[2] Gutsaeva D, Parkerson J, Yerigenahally S, et al. Inhibition of cell adhesion by anti-P-selectin aptamer: a new potential therapeutic agent for sickle cell disease. Blood. 2011;117(2):727-735.
[3] Ballas SK, Gupta K, Adams-Graves P. Sickle cell pain: a critical reappraisal. Blood. 2012:120(18):3647-3656
[4] Piel F, Steinberg M, Rees D. Sickle cell disease. N Engl J Med. 2017;376(16):1561-1573.
[5] Ballas SK, Lusardi M. Hospital readmission for acute adult sickle cell painful episodes: frequency, etiology, and prognostic significance. Am J Hematol. 2005;79(1):17-25.
[6] Ataga KI, Kutlar A, Kanter J et al. Crizanlizumab for the Prevention of Pain Crises in Sickle Cell Disease. N Engl J Med. 2017 Feb 2;376(5):429-439.

The post crizanlizumab (SEG101) ökade antalet smärtfria patienter med sickelcellsanemi visar studien SUSTAIN appeared first on Onkologi i Sverige.

Förbättrad förstärkarteknik ska ge effektivare cancerdiagnostik

The post Förbättrad förstärkarteknik ska ge effektivare cancerdiagnostik appeared first on Onkologi i Sverige.

Livskraft 6 – När hjärnan inte orkar

en föreläsning med docent och specialist Birgitta Johansson och professor Lars Rönnbäck om hur vi kan förstå hjärntrötthet

Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Birgitta Johansson, docent och specialist i neuropsykologi och Lars Rönnbäck, professor i neurologi, kommer i denna föreläsning berätta om hur vi kan förstå hjärntrötthet och vad som är karakteristiskt samt tips och förslag på strategier som sparar energi och vilar hjärnan.

Vad: När hjärnan inte orkar – en föreläsning av Birgitta Johansson, docent och specialist i neuropsykologi och Lars Rönnbäck, professor i neurologi, båda verksamma vid Sahlgrenska sjukhuet och Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
När: Onsdag den 21 november, kl. 12.10 – 12.50
Anmälan: På länken nedan eller via inbjudan*

För mer info och anmälan klicka här

The post Livskraft 6 – När hjärnan inte orkar appeared first on Onkologi i Sverige.

Stor studie bekräftar att 3D-screening hittar fler bröstcancertumörer

Genom tredimensionell bildtagning av bröst – brösttomosyntes – är det möjligt att upptäcka mer än 30 procent fler cancertumörer än vid traditionell mammografiscreening. Det visar slutresultaten från en omfattande klinisk studie vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Brösttomosyntes. Bildkälla Skånes universitetssjukhus

Närmare 15 000 kvinnor har deltagit i screeningstudien som genomförts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö 2010-2015, och vars halvtidsresultat publicerades för tre år sedan. De nya resultaten som publiceras i den ansedda tidskriften Lancet Oncology bekräftar att brösttomosyntes är överlägset dagens mammografiscreening i sökandet efter cancertumörer:

Sophia Zackrisson. Foto Kim Lindkvist

– Med brösttomosyntes hittades 34 procent fler cancertumörer jämfört med nuvarande standard, mammografiscreening. Samtidigt kunde vi minska tryckbelastningen mot bröstet vid undersökningen, vilket eventuellt kan främja högre deltagarfrekvens, berättar Sophia Zackrisson, docent vid Lunds universitet och röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och fortsätter:
– Vi fick dock återkalla något fler kvinnor för extra undersökningar jämfört med vanlig mammografi, dvs. vi fick fler falskt positiva fynd.

Vid traditionell mammografiscreening återges all bröstvävnad i en enda bild. Brösttomosyntes är däremot tredimensionellt och fungerar enligt samma princip som s.k. skiktröntgen. Det innebär att flera röntgenbilder tas av bröstet i olika vinklar, som var och en visar ett tunt skikt av bröstet. Med mer och förbättrad bildinformation ökar också chansen att upptäcka tumörer. Dessutom kan stråldosen under vissa förutsättningar bli lägre.

– Det finns ett behov av att förbättra screeningen för många kvinnor och brösttomosyntes är helt klart den lämpligaste metoden att övergå till när det gäller hälsoundersökningar. Förhoppningsvis kan den ytterligare minska lidande och död i bröstcancer jämfört traditionell screening. Brösttomosyntes kommer att införas, det är bara en fråga om när det sker och i vilken skala, menar Sophia Zackrisson.

Brösttomosyntes används redan vid utredning av misstänkt bröstcancer på bl.a. Skånes universitetssjukhus. Inför ett eventuellt storskaligt införande, i det allmänna screeningprogrammet för bröstcancer, gör forskargruppen nu en studie där kostnaderna vägs mot nyttan.

Vid alla typer av screening finns risk för överdiagnostik som i sin tur kan leda till omotiverade behandlingar. Forskargruppen ska därför tillsammans med andra europeiska kolleger genomföra en sk. metastudie där de lägger samman och analyserar sina samlade forskningsresultat.

En utmaning inför ett storskaligt införande är också bristen på radiologer som kan granska det utökade bildmaterial som 3D-metoder genererar. Men den metod som använts vid Skånes universitetssjukhus kan vara mer effektiv än de som tidigare undersökts i utländska studier. I Skåne har endast 3D-metoden använts medan upplägget i de andra studierna kombinerar 3D och traditionell mammografiscreening. Det leder till mer bildmaterial och högre stråldos.

– Vi har visat att vi kan uppnå samma resultat med en enklare och kanske till och med bättre metod, säger Sophia Zackrisson.

I framtiden kan delar av bildgranskningen i samband brösttomosyntes eventuellt automatiseras med hjälp av datorer, men det dröjer. I dagsläget saknas bland annat färdigutvecklad och utprovad programvara för detta. Studier pågår, bland annat i Sophia Zackrissons forskargrupp.

Länk till intervju med Sophia Zackrisson (engelska)

Publikation
“One-view breast tomosynthesis versus two-view mammography in the Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST): a prospective, population-based, diagnostic accuracy study”
Lancet Oncology online 12 oktober 2018, http://dx.doi.org/10.1016/S1470-2045(18)30521-7

För mer information om studien: Sophia Zackrisson, universitetslektor och docent vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet och röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, 040-33 87 97, 0736-87 41 49 sophia.zackrisson@med.lu.se

The post Stor studie bekräftar att 3D-screening hittar fler bröstcancertumörer appeared first on Onkologi i Sverige.

Clinical experiences of immunotherapy in renal cell cancer (RCC)

Viktor Grünwald, Associate Professor for Oncology at the Medical School Hannover
Professor Grünwald kommer belysa olika kliniska situationer vid behandling av njurcellscancer med immunterapi.

Anmälan

The post Clinical experiences of immunotherapy in renal cell cancer (RCC) appeared first on Onkologi i Sverige.

Genomgång av patientfall från behandling med immunterapi vid lungcancer

Pierre Sobrino, Lungkliniken Falun

Anmälan

The post Genomgång av patientfall från behandling med immunterapi vid lungcancer appeared first on Onkologi i Sverige.

Maria Dollhopf ny generalsekreterare för Radiumhemmets Forskningsfonder

Foto Elin Vinger Elliot

Maria är utbildad molekylärbiolog och har en doktorsexamen i Experimentell onkologi från
Institutionen för Onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Efter en post doc-tid vid Max Delbrück
Center i Berlin arbetade Maria under flera år som forskare vid Karolinska Institutet. Maria kommer
senast från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) där hon varit projektledare och internationell
koordinator under drygt fem år.

Maria tillträdde sin tjänst den 1 september efter tidigare kanslichef Gun-Britt Einar som nu gått i
pension.

Radiumhemmets Forskningsfonder administrerar Sveriges två äldsta cancerfonder – Cancerföreningen i
Stockholm (1910) och Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond (1928). Fondernas främsta mål är att
stödja den patientnära cancerforskningen, i första hand i Stockholmsområdet. Radiumhemmets
Forskningsfonder beviljar årligen stora belopp till ett brett urval av cancerforskningsprojekt – under 2017
beviljades drygt 74 miljoner kronor till cancerforskning.

The post Maria Dollhopf ny generalsekreterare för Radiumhemmets Forskningsfonder appeared first on Onkologi i Sverige.

Ny generalsekreterare för Barncancerfonden

I januari tillträder Thorbjörn Larsson tjänsten som generalsekreterare för Barncancerfonden. Han har lång erfarenhet från idéburen verksamhet och som ledare för organisationer inom sjukvård, utbildning och forskning.

Thorbjörn Larsson har under sitt yrkesliv arbetat i organisationer med verksamhet inom Barncancerfondens alla områden: forskning, stöd till drabbade, insamling samt med informations- och opinionsarbete. Han har bland annat varit chef för Stjärnholms kursgård, direktor för Ersta diakoni, vd för Vårdalstiftelsen samt haft utredningsuppdrag för Socialstyrelsen.

– Jag ser det som en stor förmån att få arbeta i en organisation med en så viktig och utmanande vision som Barncancerfondens. Barn och cancer är två ord som inte borde få finnas i kombination. Utifrån min yrkeserfarenhet och bakgrund ser jag fram emot att få bidra i arbetet med att bekämpa barncancer och att stötta de familjer som drabbas, säger Thorbjörn Larsson.

Framstegen inom forskningen har gjort att 80 procent av de barn som drabbas av cancer idag överlever. På 70-talet överlevde bara 20 procent. Men för att alla barn ska överleva cancer krävs nya och bättre behandlingar, och därmed mer pengar till forskning. Dessutom behövs stöd till de familjer som drabbas, och till den växande gruppen barncanceröverlevare.

– Med Thorbjörn Larsson som generalsekreterare får Barncancerfonden en trygg och erfaren ledare med gedigen erfarenhet av såväl forskning och sjukvård som insamling och påverkansarbete. Vi i styrelsen ser fram emot att tillsammans med Thorbjörn ta nästa steg i Barncancerfondens utveckling, på väg mot visionen att utrota barncancer, säger Jens Schollin, ordförande för Barncancerfonden.

Barncancerfondens nuvarande generalsekreterare Isabelle Ducellier har rekryterats som ny vd för BioGaia, ett svenskt företag som utvecklar och säljer probiotiska produkter. Thorbjörn Larsson tillträder sitt uppdrag den 15 januari 2019.

The post Thorbjörn Larsson ny generalsekreterare för Barncancerfonden appeared first on Onkologi i Sverige.

Utmärkelsen Rosenön Award 2017- 2018 går till Emilie Schindler för avhandlingen Pharmacometrics to improve clinical benefit assessment in oncology som hon försvarade vid Uppsala universitet.

– Jag är hedrad och tacksam. Det här erkännandet innebär också viktig uppmärksamhet för mitt forskningsområde, säger Emilie Schindler, nu verksam i Basel.

Priset för årets bästa doktorsavhandling inom läkemedelsmetabolism, farmakokinetik och/eller farmakodynamik, Rosenön Award, delas ut av Sektionen för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism inom Apotekarsocieteten. Nominerade avhandlingar ska ha lagts fram vid ett svenskt universitet och prissumman är 30 000 kronor.

Emilie Schindlers avhandling fokuserar på utveckling av farmakometriska modeller för att karakterisera och kvantifiera sambandet mellan läkemedelsexponering, biomarkörer, biverkningar, total överlevnad (OS = Overall Survival) och patientrapporterade resultat (PRO = Patient-Reported Outcomes). Hennes forskning bidrar till en kvantitativ förståelse av såväl önskade som oönskade reaktioner på läkemedel och hur dessa hänger ihop med exponering och långsiktigt kliniskt utfall.

– Jag är mycket glad över priset som är ett erkännande av vikten av nya farmakometriska metoder för att bedöma den kliniska nyttan av cancerbehandlingar, säger Emilie Schindler.

Vid bedömningen av de nominerade avhandlingarna beaktas aspekter som nytänkande, självständighet, samarbete med andra forskargrupper, avhandlingens applicerbarhet och vetenskapliga betydelse, vetenskaplig kvalitet samt förmåga att förmedla vetenskap, slutsatser och resultat.

– Konkurrensen var stenhård och av många kvalificerade avhandlingar var Emilie Schindlers den absolut bästa. Hennes bidrag rankades högt på alla aspekter vilket gjorde henne till en vinnare, säger Johanna Haglund, ordförande för Sektionen för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism.

Priset delades ut på tisdagen i Göteborg under den nu pågående 2018 Joint Meeting between DMDG and the Swedish Academy of Pharmaceutical Sciences. Juryns motivering till 2018 års utmärkelse lyder:

Emilie Schindler har presenterat en doktorsavhandling av hög kvalitet och uppvisat en utmärkt förmåga att kommunicera vetenskap och resultat. Emilie Schindler har i sin avhandling utvecklat ett värdefullt farmakometriskt ramverk för utveckling av cancerläkemedel, integrering av mätningar av sjukdom, farmakokinetik, effektivitet, säkerhet och kliniskt utfall och därigenom möjliggjort en högst tillämpbar kvantitativ bedömning av risk och nytta vid val av dos.

Avhandlingen lades fram tidigare i år vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Rosenön Award har fått sitt namn från Rosenön i Stockholms skärgård där Sektionen för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism under många år höll ett årligt möte och där priset också instiftades år 2004 för att stimulera forskning inom läkemedelsmetabolism farmakokinetik och/eller farmakodynamik. Ända sedan starten har utmärkelsen sponsrats av AstraZeneca.

Här kan du ladda ner Emilie Schindlers avhandling i sin helhet: Pharmacometrics to improve clinical benefit assessment in oncology

The post Prisad doktorsavhandling sätter ljus på bedömning av klinisk nytta av cancerläkemedel appeared first on Onkologi i Sverige.

The post Överlevnadsdata för Ibrance (palbociklib) hos patienter med spridd bröstcancer appeared first on Onkologi i Sverige.